Aftonbladet – 5 november 1860, sida 2

537,000 fr., d. v. s. omkring tredjedelen af ina penningar. Det är alldeles som om täderna Roubaix och Tourgoing skulle säga ill lottinnebafvarre: Skänken mig 15 francs ch lånen mig dessutom 30 francs mot någon viss ränta. Låtom oss nu räkva ut mot hvilken ränta ottegarne verkligen placera sina penningar i lenna operation. Det är i medeltal 3 4, men lock ej för alla. En oerhördt stor majoritet är ej två, icke en gång en procent, ty af 50.000 obligationer skola 51,648 inlösas å 50 rancs på 55 år; man erhåller således en prenie af 5 francs för hela lånetiden. Det är sannolikt, att om man tydligt redoziort för dessa vilkor, skulle icke någon stor vn ned af tecknande strömma till, eller om torde det, voro de bestämdt endast locaf spelets retelse, af smak för lotterip let. Man har ansett lotterispel omoraliskt; vs: det är omoraliskt och då det är förbjudet lag, hvarföre låter man det då återupplifvas pa mera betungande vilkor än det fordna lotteriets, der den spelande i medeltal endast förlorade en sjettedel af insatsen, under det att han på staden Roubaixs municipala lotteri genast förlorar en tredjedel, ty han gifver genast ut 2,700,000 francs för en årsafbetalning, bvars verkliga värde endast är 1,863,000 fr.? Det är isynnerhet derföre att de municipala lånen äro af ganska stor vigt, som vi fästa allmänhetens och vederbörande myndigheters uppmärksamhet på bländverket af beräkningarna för dessa lotterioch premielån, som narra de små kapitalisterna och bestämdt utgöra det minst inbringande sättet för dem att placera penningar. Staten har iden allmänna moralens namn afsagt sig de inkomster, som lotteriet skänkte. Städerna böra ej träda i statens ställe, så länge en lag formligen förbjuder lotterispel. Om I viljen låna, så är det ingenting ond deruti; men lånen då ärligt och uppgifver tydligt de vilkor, I påläggen edra långifvare hållen deremot ej för ögonen på dem store vinster, som förblända dem och endast tjene att beslöja det föga inbringande sätt att pla cera penningar, hvartill I.inbjuden dem. De är således obestridligt, att af 60,000 obliga tioner skola 51,648 inlösas med 50 francs ef ter 55 år, samt att lånegifvarne gjort en myc ket bättre aftär, om de gifvit städerna Rou baix och Tourgoing 15 francs till skänks och derpå lånat dem 30 francs mot bestämd ränta Må städerna utföra allmän-nyttiga arbeten det är obestridligen en ganska önskvärd sak nen städerna böra blott då upptaga lån, nä d ras tillgångar tillåta det, och de må aldri; glömma, att de äro underkastade alla de plig ter, som åligga den enskilde; och laglydnac är den första af dessa pligter. Man bord uppriktigt ha sagt till långifvarne: Vi ämn tillställa ett lotteri, och I förloren genast början en tredjedel af er insats, d. v. s. 1 francs på 45. Långifvarne skulle då ha handla derefter. Staden Paris och crådit foncier ha förs gifvit exemplet till dessa lotterioch premie lån, men de bevara åtminstone skenet genon att betala en obetydlig ränta. Städerna Rou baix och Tourgoing taga bort räntan; det ä lotteri rätt och slätt. Hvart skall det tag vägen, om man ej tager sig till vara, om ma ej hejdar sig på denna väg? Bättre vore at åiernnnlifva lotteriet och snelhusen: sorolio