Aftonbladet – 3 november 1860, sida 2

så tror jag mig ha uppräknat de vigtigaste personalförändringar, som åtföljt proklamationen af den 20 Oktober. IHvilket intryck ordonnanserna gjort på befolkningarne i kejsarriket, derom utber jag alt få yttra mig i ett följande bref. Det nya försök till konstitutionel reorganisation, som regeringen gjort, är nog allvarligt, för att rättfärdiga min önskan att efter moget begrundande och inhemtande af alla erforderliga upplysningar söka för er karakterisera dess betydelse. I Ungern äro tankarne tydligen delade. De moderata vilja mottaga regeringens concessioner såsom ett slags afräkning, som man kan utveckla och göra fruktbärande, isynnerhet i afseende å ett fullständigt återställande af def personel!a unionen. Oppositionspartiet väntar sig ingenting eller föga af dessa reformer, som framtvungits af ögonblickets kraf; det betviflar dessutom deras varaktighet. Hvad de ungerska emigranterna angå, så ådagaläggas deras oförsonliga tänkesätt genom det häftiga bref, som en passionerad ungersk publicist, hr Hom, den 26 Oktober insände till parisertidningen Courrier du dimanche. Parodierande ett namnkunnigt yttande, slutar han brefvet med det vanvördiga utropet: Ingenting har blifvit förän-. dradt i Österrike; det är blott ånyo ett dåligt skämt! — De oordningar, som föreföllo i Pesth den 23 Okt. vid den mer eller mindre officiella illuminationen, bevisa för öfrigt, att Ungern långt ifrån är lugnt och belåtet. Jag behöfver ej säga er, att om ungrarne, trots de jemförelsevis betydande förmåner som patentet af den 20 Oktober beviljar dem, äroaf olika tankar om,huru dessa regeringens handlingar skola up as och hvilken ställning Ir i af bör intaga, så är let tyska partiet i ket högst missbelåDe 1 iadt. Jag förbehålkildt få återt förbättrats genom dess reformf ej heller mötet i Warschau, hvarom teon meddelat underrättelser, ha. bidragit arerikets skakade grundvalar fai veta ur säker källa, att Österrike utverka i Warschau, hvarsitt område eller löften om till-och med undvikit att för framtiden på den ussion skulle kunna a Man bar de tala om eventualit grund, att en d rubba det goda f ven, genom att å 4 aktighet, som nödvändigt måste hos dem rörande en eller annan specislfråga. Detta negativa resultat var, det måste man bekänna, förutsedt, men det har genom, underhandlingarnes betydelselöshet och utebli! beslut, öfvergått all förmodan i detta afs Man kan till och med förutse, att den s. k. kongressen i Warschau skall åstadkomma diametralt motsatta resultater mot hvaddet legitimistiska partiet hoppats; Frankrike; som genom mötet blifvit stäldt gert emot en så till sägandes hotande demonstration, kan min dre än någonsin öfvergifva Italien. Detskulle se ut, som om det gåfve efter för utländsk påtryckning, och detta är hvad kejsar Napcleon alltid undvikit att göra. Å en annen sida här Preussen, trots allt Rysslands bemödande att draga det öfver -den gräns som bestämmes i hr Schleinitz not af den 13 Oktober, i Warschau visat sig temligen sträft. Följden deraf har blifvit en retlighet å Rysslands sida, som furst Gortschakoff nästan alls ej dolt. Det är klart, att denna köld mellan Preussen och Ryssland måste bidraga till ett nytt närmande mellan Preussen och England, hvilket säkerligen ej är af : atur att upphjelpa Österrikes affärer. Således har kongressen i Warschau afvikit från det mål som kabinettet i Wien åsyftade, då -det ifrigt eftersträfvade sammankomsten mellan de tre suveränerna. Hvad angår krigsryktena och Österrikes förmenta plan till en väpnad intervention, så tror här ingen derpå. Österrike är alltför sjukt efter, så väl som före proklamationen om konstitution den 20 Oktober, för att kunna tänka på att angripa någon, hvem det än vara må. Förvisso skall det ej så snart lemna sin defensiva ställning.