Aftonbladet – 31 oktober 1860, sida 2

Genom åtgärder, som vidtagits från Marstrands tullkammare, har fartyget, hvilket, då det först påträffades, låg utsatt för öppna hafvet, flytande i djupt vatten med babords ketting fästadt vid botten, nu blifvit lösgjordt och inbogseradt till ett säkert ställe, hvarest man lyckats resa detsamma kölrätt. Sedermera gjorda undersökningar hafva utvisat, att fartyget varit lastadt med hvete, som dock utrunnit genom de hål, hvilka antagligtvis finnas å babordssidan. Försök komma att göras med tätande af dessa bål, i afsigt att kunna utpumpa fartyget, hvilket af ett funnet mätarebref, dateradt Landskrona den 18 Juni 1859, synes vara engelska skonerten Lady am Magdrum (?) bygd i Perth, samt vid mätarebrefvets utfärdande förd af kapten James Whittet. — Man läser i Lunds Veckoblad: Under den starka storm, som den 4—5 dennes räckte sig vida omkring och orsakade så mycken kada å land och haf, utsläcktes härstädes ett lif, m i långa tider varit en prydnad på sin plats. Et! af Lundagårds mer än hundraåriga väldiga träd, en ståtlig lind, som utgjorde stora allns yttersta utpost mot den öppna kyrkogården i söder, omkullstörtades nemligen då, meadragande i sitt fall tvenne yngre kamrater. Trädet kallades af en gammal tradition Uichards lind efter en student ed detta förnamn, som skulle planterat detsamma och, då han jemte tvenne af sina närmaste vänner slutat studierna och var färdig att lemna akademien, med dem öfverenskommit att vid linden råkas efter 50 års förlopp, om de ännu då voro i lifvet. Mötet skulle hafva egt rum och Richard, vid sin snart derefter inträfade död, hafva blifvit jordad-bredvid sin lind. Faktiskt är att Lundagård, innan prof. E. G. Lidbeck på 1740-talet fick dess ordentliga planterande om band, af studenterna i skånska nationen erhöll sin första uppsättning af trädplantor, efter att förut från den tid den blef universitetets egendom hafva varit n temligt skräpig gårdsplan, en del af gamla erke viskopsborggården. Vid vårtiden 1720 framställde akademiens rektor till skånska nationens medlemmar sin önskan, att de såsom hemma och bekante ilan-!et ville, till Lunda akademiegårdens prydnad samt societetens plaisir i längden, nu skaffa så många nya räd, som kunde till gångar kring murarne förslär, fndm nationen gjordes genast ett sammanskott till inköp af träd, och yoglingarne täflade att uppfylla rektors önskan. Enligt traditionen skulle således Richarås lind nu varit troligen den sista öfverlefsan af Luadagårds 1:sta trädgeneration. es o TE a mn om breda mä, jr — Från Norra Wermland skrifver en korrespondent till Wermlandsposten: Dalby skyttesällskap hade den 8 nästlidne September sin årliga målskjutning; af 32 täflande erI öfrades priserna utaf på tafla: första priset, sällskapets skattmästare hr C. M. Ortensten för skjutna 347, points; andra priset, Transtrand Ammund Larsson 30!V, dito. På rörlig björn: första priset, hr J. Medin 24 points; andra. priset, löjtnant C. Adelsköld 23 dito. Skyttesällskapet beslöt att arrangera en målskjuts ning i norra delen af socknen, att hållas i hemmanet Slättne den 13 dennes, der 29 täflade om priserna, som togos af; på tafla, första priset: en dukat, hr J. Medin för skjutna 31, points; andra priset, en jagtväska, snickaren Johansson 24 dito. På rörlig björn, första priset en silfverspecie, Gunneby Olof Jonsson för skjutna 32 dito; andra priset ett laddmått af silfver, bruksförvaltaren på Svartå hr Åberg för äfven skjutna 32 dito. För att lifva och illustrera målskjutnicgen voro ortens: damer inbjudna att med sin närvaro hedra den. En af sällskapets ledamöter, boende vid målskjutningslokalen, inbjöd sällskapet till en bal, som var särdeles animerad. — Det förslag till stadgar för Göteborgs frivilliga skarpskytiekår, som antogos vid sammanträdet den 26:e, har följande lydelse: 1. Föreningens ändamål är att bilda en kår af män, hvilka vilja tillegna sig en alltmer ökad insigt och färdighet i vapenföring, för att kunna i behofvets stund utgöra en länk med i fäderneslandets försvar. 4 2. Inträde i föreningen är öpppet för hvarje välfrejdad vapenför man af Göteborgs samhälle. 3. Kårens organisation uppgöres till en början sålunda: a) Öfver hela kåren uppgöres en rulla eller längd, i hvilken alla deltagarne införas till namn, nummer och hemvist; b) kåren indelas i korporalskaper om 20 å 25 man, hvilka hvartdera utse sin korporal fritt utur hela kåren; ec) fyra korporalskaper bilda ett kompani, som gemensamt utser sin kompanichef; d) fyra kompanier bilda en bataljon, hvars chef utses af samtlige kompanichefer och korporaler. 4. Samtlige cheferna och korporalerna bilda föreningens styrelse, med högste eller äldste chefen såsom ordförande. 5: Till styrelsens åligganden höra: anställande af instruktörer och militärbefäl för kåren; bestämmande, i samråd med dessa, om exercisoch skjutöfningarnes ordnande; kårens sammankallande, vare sig till vapenöfning eller öfverläggniog; uppsigten öfver kårens förråder och vården af dess kassa m. m. Styrelsens beslut fattas genöm enkel majoritet, med ordförandens röst såsom afgörande, i händelse af lika röster Styrelsen är underkastad årlig revision och omval. 6. För kåren uppgöras och antagas vissa ordoingsreglor, till hvilka höra: Hvarje kårens medlem bör vara försedd med det gevär och den uniform, som kunna komma att beslutas. I och för inhemtande af en god exercis böra öfvingar hållas 2 gånger i veckan, 1 å 2 timmar hvarje gång, på de tider, som styrelsen i samråd med korporalskaperna kan uppgöra. För skarpskjuteöfningarne bestämmas tid och ordning af styrelsen. När en kårens medlem uppnått den färdighet i exercisoch vapenföring, att han af vederbörande iostruktör approberas, kan han erhålla befrielse från deltagande i de ordinarie exercisöfningarne, med skyldighet allena att infinna sig vid de större gemensamma öfningarne. Hvarje kårens medlem är skyldig att anmäla giltigt förfall, vid det äfventyr för underlåtenhet, som kan komma att framdeles bestämmas; upprepad försummelse straffas med uteslutning ur kåren. i norden. Åörtrcoan vimmel lan MB ucolsnd vs KR FN nvaBThe