Aftonbladet – 30 oktober 1860, sida 2

oilligt pris. Hos oss lära de befintliga tillgångarne icke snart medgifva en sådan utgift, hvarföre den nitiske gymnastikläraren endast kunnat företaga ex;reis med jagtbössor, dels tillhörande de äldre yngiogarne, dels lånta hos främmande personer. Här,mdagen visade sig dock en utväg att få bristen fhjelpt, ty vårt läroverk erhöll då till skänks ett rusthållsgevär med bajonett, under yttrad förmodan af gifvaren, att icke få dylika vapen obegagnade örvaras i vår ort och att det icke behöfdes annat in en offentlig uppmaning, för att locka dem ur sina gömställen. Måtte hans åtgöranden finna efteröljd! — Om de framsteg, som Norrtelje unde le sednare åren gjort, innehåller stadens Wec koblad en uppsats, utur hvilket vi återgifva följande: Stadskyrkan har blifvit fullständigt restaurerad till sitt yttre och inre. Kyrkogården har omplane-5 rats och all anlagts ifrån kyrkan till det af sten appförda bårhuset. Stadsförsamlingen har för sin iel beslutat, att på dess bekostnad skall för elementarläroverket uppbyggas ett stenhus, hvilket skall inredas till en gymnastikoch fyra lärosalar samt boställsrum åt rektorn. Elementarläroverket har undar denna termin fått sitt lärjungeantal högst betydligt förökadt. I staden öppnas, genom endast någras frikostigbet, den 1 nästkommande November, en slöjdskola, deruti 6 flickor skola erhålla fri beklädnad, kost, rum och undervisning. Skolan kommer hufvudsakligast att afse danandet af skickliga tjenare. — Staden eger äfven en sparbanksinrättning, deruti nästgränsande tre skeppslager hafva del. — Der förr många rötkojor vanprydde platsen, har löjtnant L. R. Zettersten anlagt en park, som nu utgör en af stadens vackraste punkter. Nyligen har beslutits, att i stadens närhet anlägga en allmän promenadplats; medel härtill äro insamlade genom frivilliga sammanskott. — Till beredande af arbetsförtjenst it de fattiga hafva stadens fruntimmer bildat en skyddsförening, hvilkens verksamhet varit högst välgörande. — Från Piteå skrifves den 20:e. Natten mot den 5 i denna månad förliste i Östra Qvarken, å grundet Storkallen kalladt, skonerten Försöket om cirka 40 läster, tillhörig v. konsul Winroth härstädes och förd af skepparen H. I. Burstrand. Fartyget var destineradt till Stockholm och lastadt med bräder och tjära. Lasten tros kunna bergas och en stor del af inventarierna, men fartyget, som införts till Korsö lotsplats, torde ej kunna repareras. Hvarken fartyg eller last voro assurerade. Samma aatt förliste i samma trakt norska briggen Frimolig, kapten Haslund, som äfven lastat trävaror härstädes, och ett norskt skepp, som kom från Uleåorg. Besättningarna å alla fartygen räddades. — Från Christianstad skrifves den 24:e: Det höga vattenståndet i Helgeå, som under hela sommaren egt rum, har under sednare veckorna geaom ymnig nederbörd ökats så, att det uppnått en vill och med för denna årstid temligen ovanlig höjd. Van har skäl till den förmodan att åns hopträngda senomlopp vid Långebro till följd af derstädes i och för kanalarbete utlagda jorddammar till en del dertill varit orsaken, alldenstund vattenhöjden ofvan och aedan bron visat betydlig skiljaktighet. Sedan man länge fruktat för dammens hållbarhet, och med forceradt arbete ökat på och förstärkt densamma, visade sig likväl förliden måndags f. m. att vattnet banade sig väg genom brädbeklädningen, hvarest öppningen dock förmedelst halm och fyllning tillstoppades. All fara för ett plötsligt genombrott syntes härigenom aflägsnad, tills på aftonen samma dag dammen sprang och den påtryckande vattenmåssan inrusade med den fart, att den vidlyftiga bassinen för åns nya lopp inom en half timma fylldes. — Allt arbete under den återstående tiden af hösten blir härigenom omöjligt och torde en icke obetydlig förlust derigenom uppkomma. Påföljande natt inträffade en annan olycka i stadens omedelbara närhet. Å härvarande gasinrättning antändes nemligen, genom vattnets uppstigande i ett der befintligt skjul för förvarande af osläckt kalk, de uppförda träväggarne, hvilka inom kort nedbrunno. Någon brandsignal gafs ej och aflopp alltsammans i största tysthet. Ett större upplag af stenkol, som befann sig temligen nära elden, sväfvade i fara att antändas, men det lugna vädret häfde snart denna fruktan. — Från Tjust i Kalmar län skrifves till tidningen Hermoder: Ett af våra ansenligare och vackrare gods, Kasimirsborg, nära Gamlebyn, har nyligen försålts af framlidne häradshöfding Carlssons sterbhusdelegare till öfverstelöjtnanten frih. Victor Fleetwood. Egendomen, praktfullt bebygd, uppgifves innehålla öfver 900 tunnland i egor och temligen betydlig skogsareal. Den har i århundraden egts af grefliga Lewenhauptska ätten, som afhände sig densamma år 1850, då den köptes af friherre Carl Raab och häradshöfdingen Carlsson för 145,000 rår; hvarefter underlydande ströhemman, till värde af 60 a 70,000 rdr, afsöndrats från godset, hvilket nu utgöres af något öfver 3 mantal. Köpeskillingen uppgick nu till 230,000r rdr emt, hvarå dock lära inbegripas inventarier. Frih. Fleetwood hade någon tid förut försålt den mindre betydliga egerdomen Wirum i Misterhults socken, jemte en längesedan nedlagd koppargrufv: vid Solfta till hr F. H. Kockum i Malmö för 100,000 rår, som anses särdeles väl betaldt. Här arbetas nu på nyanläggning af ett kopparverk, till hvilket hrKockum också inköpt de af ett bolag för några år sedan upptagne koppargrufvorna på Skälö i skärgården. På tal om kopparverk och stora egendomar kunna vi nämna, att nu här och i vårt närmaste grannskap inom Östergötland förehafves en arfsdelning, som torde vara en af de i anseende till värdet mest betydande inom Sverge. Enkefriherinnan Adelsvärd, som nyligen aflidit på Adelsnäs, säges efteremna en förmögenhet, som icke lärer kunna uppskattas lägre än till cirka 4 å 5 millioner rdr, och hvilken nu i lika locter delas mellan hennes son, öfverstekammarjunkaren m. m. frib. Seth Adelsvärd, förut innehafvare af Åtvidabergs fideikommiss, och hennes måg, grefve A. stackeberg på Stensnäs. Hit hörer, utom rlera stora possessioner i Östergötlad — såsom Norsholm, Björkvik m. m. -— äfven Öfverums bruk och underlydande många hemman i Tjust. Friherrinnan Adelsvärd, sjelf af ringa börd, insattes genom testamente af sin man, som ansågs såsom Sverges måhända rikaste magnat, vid hans död till egarinna af alla hans egendomar, utom fideikommisset. Hon har alltsedan fört ett stilla, indraget lif, bemärkt endast genom den godhet och omvårdnad, som kommit henoes talrika underhafvande till del. Toa — Man läser i Norrländska Korrespondenen för den 24:e: I dessa dagar affärdas från Medelpads kronohäkte en fånge, Olofsson, dömd af rådhusrätten härstädes till 5 dygns vatten och bröd och 15 månaders fästning, för en begången stöld af — kan läsaren gissa? — nej, han kan det icke — nåväl, stölden beräknades till jemnt och nätt 50 öre. För dessa 50 öre skall nu kronan bestä honom föda, kläder och husrum i 15 månader, utom den tid, som åtgått under ransakning och välfägnad af vatten och bröd härstädes. Nog lönar det mödan att anställa åtal för 50 öre och för detta pris öka hopen af brottslingar och framtida oduglingar. Mot domen kan deck intet anmärkas, emedan mannen förut varit straffad för samma öfverträdelse, men hos angifvaren hade man kunnat päräkna en mot 50 öre svarande skonsamhet, till båtnad för både det enskilta och det allmänna bästa. ————