Tredje årsväxtberättelsen. Från Örebro län (dat. den 22 Okt.): Uti den ymniga nederbörd i förening med kylig väderlek, som utmärkt den nu förflutna sommaren, inträffade väl i slutet af Augusti och början af September någon förändring med solvärme och torr luft under vid pass åtta dagar, men derefter har regn åter nästan dagligen fallit, den sista tiden blandad med snö, så att vattnet i sjöar och strömmar snart icke är mycket lägre än vid vattuflödet förliden vår. Följderna af denna väderlek hafva varit dels en märklig försämring af den under högsommaren i allmänhet lofvande grödan, dels ock ett ovanligt fördröjande af dess fulla utveckling samt skördens verkställande och afkastningens inbergning. Af de särskildta sädesslagen torde afkastningen kunna anses hafva utfallit sålunda: Hösthvetet, hvilket är det sädesslag, som i år lemnat bästa skörden, enär det både var frodigast på åkern och inkommit i ladorna minst skadadt, beräknas hafva gifvit 8:de å 9I:de kornet af försvarlig bekaffenhet, dock lärer inom Lindes fögderi, der detta sädesslag endast obetydligt odlas, en del deraf mältat å åkern. Rågen, som efter afmejningen förblef länge utestående å åkern i skylar, de der af allmogen oftast lemnas öppna eller ohattade, är till icke ringa del skadad af regn samt i följd af kornens grodd i axen mindre användbar och äfven, hvad man kallar, odryg. Afkastningen anses icke kunna skattas högre än till 6:te å..7:de kornet inom Österoch Westernerikes fögderier samt till 5:te å 6:te kornet inom öfriga delar af länet. Vårhkvete och korn hafva, näst hösthvetet, minst skadade inkommit i ladorna och anses lemna inom landslagen fullt medelmåttig afkastning med :6:te å 7:de kornet samt inom bergslagen, der dock dessa