att se om hon hörde rätt. På skogsvägen, som gick förbi Ektorp, galopperade verkligen en ryttare. Skuldfrid igenkände den hvita gångaren, och hade sedan icse svårt att sluta till hvem som red densamma. Vid denna upptäckt brann eh högre färg på hennes kinder och bjertat slog fortare. Hvarföre, det visste hon icke sjelf.