Aftonbladet – 29 oktober 1860, sida 3

Hnouher sitt dekret, NAvarigenom Udningen godtyckligt undertryckes, med loford öfver pressfriheten.. Den excess, Gazette de Lyon begått, består i följande yttrande: Af hvilken politisk skola ären 1? Skola vi säga er det? Må göra! Ert ideal är cesarismen, d. v. s. den förnedrande despotism, som föddes i de dagar då det i laster förruttnade romerska riket kastade sig i händerna på en herrskare, som lät tyrannens godtycke och suveräna vilja, mildrade gensm jemlikhet i träldom, genom angifningsoch majestätsarottslagar samt curians bördor, träda i stället för den antika fribeten. Bort med maskenl : Marinministeren har hos flera särskilda franska skeppsbyggmästare låtit beställa tillsammans 150 små, med jern beklädda kanonbåtar efter en under kejsarens egen .ledning i Bordeaux förfärdigad modell. Hvarje kanonbåt skall föra endast en kanon af ganska svår kaliber. Det redan förut uppdykande ryktet om en utomordentlig session för lagstiftande kåren börjar åter vinna ny fårt. De deputerade skola inkallas till. slutet af November, påstås det, och frågan lär gälla -beviljande af ett nytt lån. ENGLAND. Hjelten i Indien, generallöjtnanten .sir James Outram har en längre tid sjuk vistats i Brighton. Han är nu så vida återställd, att han åtminstone för en tid kan lemna denna badort. Prinsen af Wales väntas den 3 Nov. åter till Oxford, för att fortsätta studierna. ÖSTERRIKE. Det manifest, hvari kejsaren motiverar utfärdandet af nya författningar för monarkier, är dateradt den 20 dennes och lyder sålunda: Till mina folk! När jag uppsteg på, mina fäders tron, var riket ett offer för väldsamma skakningar. Efter en strid, som djupt smärtade mina känslor såsom landets fager, uppstod i mina länder, liksom i nästan alla europeiska kontinentens våldsamt skakade stater, framförallt behofvet af regeringsmaktens starkare koncentrering. Den kräfdes för det allmänna bästa och för de fredliga menniskors trygghet, hvilka utgjorde flertalet af rikets inbyggare. De upprörda passionerna och de nästförutgångna händelsernas smärtsamna minnen tilläto icke att lemna de nyss fientligt kämpande elementerna frihet i sina rörelser. Jag har velat taga kännedom af önskningarne och behofven inom rikets särskilda delar, och derföre medelst patent af den 5 Mars förl. år instiftat och sammankallat det förstärkta riksrådet. I betraktande af dess till mig aflåtna skrifvelser har jag funnit mig föranledd att denna dag besluta och utfärda ett diplom; rörande såväl monarkiens politiska form samt de särskilda konungarikenas och ländernas rättigheter och ställning, som det förnyade betryggandet, bestämmandet och representerandet af hela monarkiens politiska förening. Jag uppfyller min regentpligt, då jag på detta sätt försonande förlikar mina länders och folks minnen, rättsåsigter och rättsanspråk med mitt rikes faktiska behof, samt då jag med fullkomligt lugn anförtror de af mig gifna eller återlifvade institutionernas gagneliga utveckling och stärkande åt mina folks mogna insigter och parriotiska nit. Jag hoppas på deras välsignelserika uppblomstring genom den allsmäktiges beskydd och nåd — Hans, i hvars hand furstarnes och folkens öden hvila och som säkerligen ej skall neka sin välsignelse åt det djupa och uppriktiga allvaret i min landsfaderligg omtanka., Efter denna skrifvelse följer, i den officiella tidningen, det kejserliga diplomet. angående landtdagarnes och riksrådets lagstiftande och beskattande makt. Hufvuddragen af detta diplom meddelades i förra storsdagsbladet. En annan skrifvelse till den nye statsministern (eller chefen för de administrativa och politiska ärendena i alla monarkiens delar, utom Ungern och Siebenbirgen, samt för ecklesiastikoch undervisningsverket), grefve Goluchowski anbefaller honom att ofördröjligen inkomma med förslag till nya landtordningar och statuter. Dervid skall han utgå från följande grunder: alla klasser och intressen inom hvarje provins skola blifva representerade i relativt förhållande, så att klassernas rättigheter och friheter blifva efter nutidens förhållanden och behof utvecklade, utvidgade och satta i öfverensstämmelse med helstatens intressen. Isynnerhet skola landtordningarne åt vederbörande länder häfda rättigheten att vid lagstiftande maktens utöfvande medverka i alla de mål som -det tillkommer landtdagarne att handlägga;! vidare rättigheten att direkt eller indirekt vända sig till kejsaren rörande alla ärender som angå :landets behof och väl, att framlägga betänkanden rörande lagars och inrättningars inverkan, att öfverlägga, och ,besluta om landets särskilda angelägenheter, att besluta om anskaffandet af de för landets inre behof nödiga medel, att kontrollera dessa tillgångars användande och att sjelfständigt förvalta landets egendom. Vidare ålägges statsministern att snarast inkomma med förslag till lagskipningens skiljande från administrationen; till.sommunalordning samt tillsjelfstyrelse inom kretsar och områden (län och härader). Skrifvelsen till den nyutnämnde kansleren för Ungern baron Vay angående detta. lands organisation innehåller: Den urgamla grundsatsen i ungerska statsrätten, att lagstiftningsvakten skall endastutöfvasafden laglige fursten i förening med landtdagen varder härmed åter satt i verksamhet. Ungerska landtdagen skall sammankallas med de beståndsdelar ochi den form, som äro stadgade i 1608 års lag, dock med vederbörligt afseende på den representationsrätt som sedermera blifvit nya elementer inrymd. Adelns privilegierade ställning skall upphöra, alla klasser af folket:skola utan afseende på börd ega lika tillträde till statens embeten och tjenster samt rätt att besitta jord, alla personliga servituter för allmogen skola upphäfvas, allmän beväringspligt och bevillning skall införas, slutligen skola nya klasser erhålla valrätt till landtdagen i enlighet med de vid 1847—48 års landtdag fattade beslut. Genom allmänna förtroendet, talanger, gjorda tjenster åt det allmänna, eller annars framstående män i landet skola sammankallas till Gran för att med kardinalprimas till ordförande uppgöra förslag till provisorisk valordning. Kojsaren ankom till Warschau den 22 och mottogs. vid bangården af ryske kejsaren