Aftonbladet – 27 oktober 1860, sida 2

Nå, doktor, hur är det? frågade Constatitin på franska, Foten härj jag nu satt i led, men hon måste hålla sig stilla ett par, tre veckor och får-icke alls röra sig,, svarade doktorn med ett förbindligt leende. i ,Jag Iofvade er hurustor belöning som helst, blott ni fort likte skadann. Herr baron, min konst kan endast bistå naturen. Vi likare äro ej några gudar. Nej, det märker jag nog; och sännerligen jag vet hvartill er konst tjenar, då. naturen får göra största arbetet, Constantin kastade sig ned på en liten soffa, den han skuffat fram till de öppna glasdörrarna. 7 Den tjenar till att sätta en vrickad fot i led, att spjela en arm, som blifvit afbruten, att hela blessyrer dem, man ådragitsig, att.. Ah ha! Ni har godt minne märker jag. Vet ni hvad, doktor, ni är just en egen sammansättning af slughet och djerfhet, af ödmjakt kryp och dristig öppenhet. — Ni är, såsom alla edra landsmän, en förunderlig blandning af skurk och hederlig karl. fver doktorns leende drag flög ett hotande uttryck, men så hastigt, att det icke lemnade något spår efter sig. Hvad ni yttrar om mig och mina landsmän vägar Jag påstå kan sägas om alla. I någon vrå af vårt inre finnas alltid frön. hvaraf en skurk kan bildas. Det beror helt ochghållet på de förhållanden hvaruti vi korama, om skurken eller den hederliga menniskan skall blifva rådande. Eller. om de skola gå hand i hand, såsom hos err. ; Alldeles; men nu måste jag lemna er,. Doktorn gjorde en djup bugning. Constantin sträckte ut handen, sägande leende: Åh, tro icke ni slipper så lätt. Gurtzskow oeh Brunskosvirtz äro på jagt. Jag är således