Aftonbladet – 26 oktober 1860, sida 3

Palander dit ipvkomma; och Duvander upplyste, att när han efter slutad häckling kom upp på banan, hade Sjögren redan spunnit omkring 20 famnar af sitt garn. 4:0 Tausi: att vittnet på andra häcklebänken vid östra väggen häcklade hampa till kabelgarn, då G. Sjögren inkom i källaren och under yttrande till vittnet: maka åt dig, lade en af de tvenne hamp ister han medhade på pallen af vittnets häcklebänk amt begaf sig med den andra risten till häcklebänken i sydvestra hörnet af källaren; och är således vittuets förra uppgift oriktig, att Sjögren skulle nediagt ena hampristen på pallen till den bredvid vittnets häckla stående bänk. Sedan Sjögren på vittoets bäcklepall nedlagt den ena hampristen, lutade vittnet sig ned och samlade ihop sin hampa, hvilken vittnet lade i den lilla bingen vid södra väggen samt stannade deref:er vid Sjögrens häcklebänk, då just i detsamma kaptenen Kleman kom fram till Sjögren och yttrade: mni förbyter väl icke hampanx, dertill Sjögren svarade: kommer aldrig i fråga, herr majorp. Kapten Kleman blef, likasom vittnet, stående bredvid Sjögren, och en kort stund derefter hörde vittdet banmästaren Mobergs röst i källaren, ehuru vittnet icke iakttog hvad han sade; sedan såg vittnet, att Duvander, hvilken vittnet icke förut observerat, kom fram till Olsson och bad att få låna hans knif, men vittnet såg icke Moberg förrän Moberg af den hamprist Duvander häcklat afvägt 3 T till spinning af profgarnet, hvarvid icke någon af besigtningsmännen var närvarande. Vittnet såg grossh. A. Palander alls icke i källaren. Jemväl Olsson och Duvander intygade, att någon; af besigtningsmännen icke varit tillstädes, när: nyssnämnde 3 I afvägdes, hvilket kapten Kleman, på tillfrågan, medgaf. Moberförsäkrade, att han ärligt afvägt föreskrifne 3 I, och så väl Olsson och Duvander som Tausi intygade, att det var en 3-skålpundsvigt, som stod på den ena vågen, hvarjemte Olsson och Duvander sade sig hafva tillsett, att vågbalansen stod jemt. i Vidare intygade Tausi, att andra häcklebänken stod omkring en famn, men pallen dertill endast un-; gefär en aln ifrån hampbingen, hvarjemte vittnet, såsom härledande sig frän ett misstag å vittnets sida, återkallade sin vid förhöret den 15 sistl. Aug. gjorda uppgift, att banmästaren Moberg skulle vid Duvan-, ders ankomst hafva: stått bredvid vittnets häckla, helst vittnet icke sett hvarken då Moberg eller Duvander inkommo i källaren. 5:o Sahlström och 6:0 Frans Olsson: att de icke hafva någon vidare upplysning att meddela. t På tillfrågan intygade vittnet Duvander vidare, att vittnet, då första garnprofvet den 18 Juni vörkställdes, vindade hjulet till häfarmen, derunder vittnet såg, att baumästaren Moberg: höll handen öfver öglan på vigten, men vittnet kan icke säga, om Moberg verkligen lättade på densamma. Derefter hördes hampspinnaregesällerna G. Sjögren och J. Eriksson, af hvilka Sjögren ändrade sina vid förra förböret om Tausi och häcklebänken gjorda uppgifter till likhet med hvad Tausi i sådant afseende i: dag intygat. Ericksson uppgaf, att han var sysselsatt med spinning på banan ungefär 60 famnar från hjulet, då hampspinnaregesällen Lindberg ropade till honom; att det var befallning från banmästaren Moberg, att Ericksson skulle aflösa Duvander, hvilket Ericksson då gjorde, såsom Duvander derom berättat. Till hörande hade aktor inkallat hampspinnaregesällerna Johan Fredrik Lundgren, Pehr Theodor Lindberg, Fredrik Wahlgren, Johan Fredrik Lindström, Olof Lindgren, Johan Björk och Nils Gustaf Carlsson, hvilka tillstädeskommo och, underrättade om sakens beskaffennet, hvar för sig uppgåfvo: Lundgren, att han första besigtningsdagen den 18 Juni biträdde vid handprofven från besigtningens början till middagstiden, då ombyte af folket skedde. När garnprofvet samma dag verkställdes, var Lundgren närvarande och såg att banmästaren Moberg med ena handen höll i öglan på vigten, för det att garnet ej skulle slira, när vigten upplyftades, men om Moberg på samma gång lättade på vigten kunde Lundg-en ej observera. På aftonen efter besigtningens slut erhöll Lundgren 1 rdr 50 öre drickspenningar genom O. Olsson, som sade sig hafva bekommit penningarne på Palanders komp. kontor. Lindberg, att han, som den 18 Juni biträdt vid handprofven från kl. half 12 till half 4 och följande dagen efter besigtningens slut, derföre bekommit 1 rdr 50 öre i drickspenningar genom O. Olsson. Den 19 Juni på f: m. kom gesällen F. Wahlgren upp från häcklingskällaren och ropade till Lindberg, att han skulle säga till Duvander att komma ned i källaren, hvarefter Lindberg tillsade Ericksson att aflösa Duvander. Wahlgren, att han andra besigtningsdagen eller den 19 Juni dels hela dagen biträdde i förrådshuset vid haudprofven, dels ock spann ena garnet till det första af de två garnprof, som den dagen verkställdes, hvilket garn ej fullt uthöll profvet. Sedan spann Wahlgren kl. emellan 1 och 2:e. m. ännu ett garn för ett ytterligare tillämnadt tredje prof, som likväl icke verkställdes. När risterna för andra garnprofvet togos från vågen, var Wahlgren icke i förrådet, utan kom dit sedan och som då der icke syntes vara något för tillfället att sköta, gick Wahl gren derifrån till tjärhuset; hvarifrån han likväl strax åter utgick och såg då Sjögren komma med vå hamprister från förrådet, närmast följd af kapen Kleman, efter hvilken banmästaren Moberg kom; Wahlgren gick efter Sjögren in i källaren och såg utt Sjögren nedlade ena hampristen på enaf häcklevallarne vid östra väggen, men begaf sig med den undra bort i sydvestra hörnet af källaren. Banmätaren Moberg kom jemväl in i källåren och yttrade utt Duvander skulle efterskickas, i följd hvaraf Wahl;ren gick upp på banan och framförde Mobergs beallning till gesällen Lindberg, hvarefter Wahlgren iter nedgick i källaren, der han icke såg Moberg, nen hörde att han bakom hampbingen ropade, att Duvander skulle skynda sig. Wahlgren hastade då inyo uppför trappan, men mötte der Duvander, till wvilken han yttrade, att han skulle skynda sig, hvarfter Wahlgren icke vidare var i källaren, hvarest an, utom Moberg, endast observerat kapten Kleman och G. Sjögren, men icke grosshandlaren Palander ller något af de afhörda vittnen. Bestämdt förslärade Wahlgren, att Moberg icke i förrådsbuset sifvit. honom befallningen om Duvanders tillkal. ande. På aftonen efter besigtningens slut erhöll Wahlgren genom 0O. Olsson 4 rdr 50 öre, hvaraf 3 dr beräknades för en dags biträde och 1 rdr 50 öre för spinningen af ena garnprofvet. Under afgifvande af denna berättelse var Wahlsren mycket oredig och flera gånger motsägande sig jelf i sina uppgifter, men vidhöll dock slutligen denamma såsom den här ofvan blifvit antecknad, ehuru honom föreställdes, att den i vissa delar stred emo, ifhörda vittnens sammanstämmande intyg. Olsson och Tausi betygade, att de icke förmärkt Wahlgren i källaren vid omvittnade tillfället, och Duvander kunde ej heller minnas, att han mötte Wahlgren i trappan. Moberg förklarade att han icke kan etrinra sig ågonting och således icke vet om han sändt Wahlren eller någon annan efter Duvander eller hvarest van derom gifvit befallning. (Förts:) LANDSORTS-NYHETER Linköping den 24 Okt. Angående branden id Stora Grönhög i Furingstads socken meddelar SS toe5tha llaorresnAndaenton föllamnda mo 4 LA