Aftonbladet – 23 oktober 1860, sida 3

Ådet ej vore värdt någon teg det unga fruntimret: parti, emedan hon brukade gå ute om aftnarne, sva -ade vittnet att ban så uppfattat Hoels yttrande, at! ienne sagt att det unga fruntimret liknade en flicka Avilken om åftnårne brukade gå ute efter karlär. På råga om Hellman tillssåst Hoel för detta ytirande, svarade han, att han ej kunde miaonas det. Öfverkonstapelu Jacobson, som var tillstädes, fick upplysningsvis höras, och berättade att ban kommit in på raktkontöret klockan 8 nämnde dag, och då bade det mgå fruntimret redan aflägsnat sig derifrån. För vidare bevisnings förebringande uppsköts maälet på åtta dagar. — Vid samma afdelning förekom till ytterligare ansakning det af mureriarbetaren Håkanson möt poiskonstapeln Löfgren instämda mål med yrkande å Löfgrea om ansvar för olaga arrestering och: utdeinde af slag. Denna dag hördes som vittnen polisommissarien Ramsten och öfverkonstapein P. K. Ierei. : Sedan vittnena afiagt ed, afhördes först komnissarien Ramsten; hvilken berättade, att han sönlagen der 11 Oktober; straxt efter 11 på aftönen,inommit på vaktkontoret vid Adolf Fredriks torg, då Tåkanson låg i 8tt rum innanför vaktkontoret och of2 Om;sjelfva arresteringet visste han ingenting. Hern berättade att han varit inne hela aftonen, att Tåkanson, då ban infördes på vaktkontoret, en qvart ifver 9, varit så rusig, att han knappt kunnat stå, tt hån ej velat gifva besked om sin bostad samt ippfört sig högst vildsint. Han hade velat sparka fverkonstapeln samt mot honom begagnat skällsrd, hvarför Heren likväl ej yrkade något ansvar på Jåkanson. För att få fred på vaktkontoret hade ferån befallt att Håkanson skulle införas i ett inanför beläget rum, der vildsinta menvniskor pläga arvaras och der äfven en qvinna var insatt för naten. . Herenhade ej sett att Håkanson bhfvit förördelad af någon. Om morgonen hade den arrestöade qvinnan sagt sig ha blifvit bestulen på en poremonnaie med inneligzande penningar, hvarföre He f befallt att Håkanson skulle visiteras. Öfverkontapeln hade hört sägas att Håkansoh stött an igtet ot dörrposten till-det inre rummet. Konstapelb Löfgren upplyste att Håkanson varit blodig i ansiget då han om morgonen fördes bem till sin bostad, hvilket ej varit fallet då han om aftonen arresteri tes; Slutligen öfverlemnade parterna målet till donitoleds pröfoing och Löfgren yrkade ansvar å käradien för obefogad rättegång. Utslag afkunnas nästa nåndag klockan 12 på dagen. 4 — Vid samma afdelning fortsattes ransakningen i let af skomakaregesällen G. H. Appelbom och bars noder enkan E. M. Lundahl mot extra poliskonstaparne C. G. Österberg och K. M. Schelin ivstämd mål, angående ett den 26 Aug: vid Norra Tullportåsatan timadt våldsamt uppträde. Denna dag afhbötdes: åtta vittnen, hvilka efter afiagd ed berättade: poliskonstäpeln Rönnbäck, att han nämnde afton p rulleret i trakten, att han hört oväsende och derfi vegilvit sig till stället der han sett konstaplar Österberg och Schelin föra gumman Lundahl til saktkontoret, hvarvid hon stretat emot, men såg stt konstaplarne väldförde sig på gumman. Österber hade framtagit batongen och Botat en karl som vel jaga gumman från konstaplarne. Målaregesållen C. A: Nyberg såg; att gumman blef misshandlad; att n af kenstaplarne slog Appelbom med batongen. ingen i nacken eller på ryggen, så att Appelbori föll omkull, hvarefter han reste sig upp och sprang. Plåtslageriarbetaren J. A. Andersson såg, att Appet em. af.konstapeln Österberg erhöll ett slaginaeken med batongen, så att Appelbom föll omkull, men reste sig åter ock sprang; såg äfven att konstaplarne -uskade gumman och förde henne mot planket, men .j att de slogo henne. Yngiimngen Frans Hagmad g, att Appelbom sparkade efter en bättre klädd hänsperson, men ej hburuvidå sparken träffade deone; Tobaksarbetaren . Bernbard Eriksson såg, att kon! staplarne. skuffade gumman mot väggen. August Ödmark såg, att Appelbom sprang emot en herre och ift kohstaplarn? Fingo emellan och skilde dem åt! samtdtt en af konstaplarne hotade att slå Appel! bom: och att konstaplarne ledde gumman till vakt: kontoret. Hustru Sara Fagerqvist och eukan M. Ej Jansson hade klo kan emellan U och 12 nämnde af; ton hört nödrop från hörnet af Rengränden och Norri Tullportsgatan; för öfrigt visste de ingenting om sake stadsfiskalen Carl Silfversparre anmälde sig som aktot i målet, hvilket uppsköts på åtta dagar. Helsingborg den-17 Oktober. Förliden gårdag förekom vid härvårände rådhusrätt undersökning rö! rand pigan Catharina Pebrsdotter, hvilken angifvits hafva vanvårdat sin sjuårige sön. Utom attnämnd qvinsperson förut varit misstänkt för att icke hafvå rätt bebandlat sitt barn och derföre då blifvit upp: kallad t 1 församlingens pastor samt erhållit varingar och föreställningar, hade nu för kort tid se: dan anledning gifvits till misstanke mot kenne onj ett onaturligt beteende, bhvarföre en hjelpbustru, vid vamn Kuno, Jerom gjort anmälan. Hr kyrkoherden Witt .och-stadsläkaren hr doktor Netzler upplyste bland annat, hvardera skriftligen: att de gått til Catharina Pehrsdotters bostad och fannit barnet sit: tande uppe på en vind, repande fjäder samt bafvande lett mycket afmagradt och sjukligt utseende, bvilket -hrdoktorn tillskref vanvård och osnygghet: Barnet hade sedan blifvit föröyttadt till fattigvår: den och straxt derpå till stadens sjukhus. De tillkallade och förbörde vittnen upplyste, utt barnet, 8 dägar före nästlidne flyttningstid, stått i köket endast iklädt en tunn blus och barfota, och att det under sommaren varit uppe på vinden, men ett de någon gång sett det icka med en mindre bro: der, samt att det alltid. varit dåligt klädt, hvilket den sednäure icke varit; : om barnet svuitit, hvilket des: utseende tycktes utvisa kunde vittnena icke in! tyga, men upplyste ätt det icke varit så magert då modren hemfått det från låndet, der det förut varit utackorderadt; äfven berättades att barnet haft blå strimmor på kroppen, och att vittnena hört jämmer! rop från barnet samt att modren sjelf sagt att det fått. svår risbastu. stodren förklarade att barnet icke svultit, och sade att det hållits inno derföre att det var behäftadt med slag, sumt att det fått aga för det varit så oreni ligt af sig. : i Piguus husbonde, kontrolör Sahlström, tillkallad för att i målet höras, inlemnade en skriftlig förkla! ring, bufvudsakligast af innehåll att, då pigan hadd :ri aillgång till matförrådet, kunde: han icke: annat ro ön att ryktet förvärrat hennes förhållande emot en att i fall bon låtit det lida nöd, hade i t hennes egen skull. : Målet uppsköts för. flera vittnens hörande. Bari net vårdas emellertid af sjukvakterskan å stadens sjukhus och tyckes deraf befinna. sig väl. Af detta och hvad vidare förekom är all anledaing tro att pigan Cärharina Påhradotters förhållande mot sitt stackars barn varit hjertlöst. Ransakningen leddespmed; allvar. (H. P.) H Det Eelsingborgska bankmilet. (Slut från n:r 238.) Utdrag af domboken, hållen vid rådhosrätten i Helsingborg för den 3 Juli 1880. i U.i målet, som den 5 sistlidne Juni, under n:r 89 i domboken förevarit, emellan värdshusidkaren Peter Persson på Råå, körande, samt kamreraren H Pi Bäeklund; svarande, angående ansvar för olaglig bet ställande af 700 rdr med räntaj i d : Ar hia a