Aftonbladet – 20 oktober 1860, sida 3

iander, -med hvilken Matts Pehrsson, J. Smedberg och Erik Jonsson instämt. N:r 70. Afstyrker af Olof Olsson från Gerdsheden i Wermlands län väckt motion om bestämmande alt visst arfvode för förvaltningaf förmynderskap. AT ekonomintskottet. N:r 197. Memorial i anledning af riksståndens skiljaktiga beslut vid behandlingen af utskottets be tänkande v:r 161, i fråga om det af komiteradt appgjorda törslag till förordting om kyrkostämms samt kyrkooch skolråd. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Statsutskottets memorial n:r 214, med förslag till stadganden i det nya reglementet för riksgäldskontoret, angående de under nuvarande riksdag beviljade och till utgående från detta verk anvisade utgifter, bifölls utan diskussion. Likaså sammansatta bevillningsoch ekonomiutskottets memorial n:r 20, i fråga om arfvode åt den person, hvilken i egenskap af sekreterare biträdt utskottet. Derfter föredrogs ekonomiutskottets betänkande n:r 189, tillstyrkande väckta motioner om indragning af biskopsembetena, med undantag af dem i Upsala, Lunds och Hernösands stift. En längre diskussion uppstod om detta betänkande, hvilken öppnades af en af motionärerna, grefve Adlersparre, som i ett skriftligt föredrag hembar sin erkänsla för utskottets tillstyrkande af hans förslag och illa åtgick prosten Mödighs reservation, hvilken motionären fann i hög grad sväfvande och vattenhaltig. Yrkade bifall till förslaget. För afslag å utskottets förslag yttrade sig: hr Estens berg i ett längre anförande, uti hvilket:han särdeles varmt förordade den episkopala institutionen, den han liknade vid kyrkans öga; hvilket mati nu vill rifva ut; grefve Liljenkrantz, som icke nu ansåg vår kyrka mogen för en sådan förändring, och hr Printtenskjöld, som förvånade sig öfver att ett rikets ständers utskott kunnat inkomma med ett sådant betänkande. Hr G. Cederschiöld begärde ordet för att fåi pro. tokollet bevaradt det egna sätt hvarpå ärendet blifvit uti utskottet behandladt, i det icke mindre än; fem af adelns ledamöter tillkännagifvit att de icke dervid varit närvarande. F Äfven hr Printzenskjöld fann detta förhållande så talande, att han helt och hållet instämde med Hr) Cederschiöld, och icke kunde undgå ätt finna, det, då ståndets ledamöter nedsätta sig sjeliva genom att så. uppfylla sina pligter, en förändring uti adelns representationsrätt snart måste inträda. Genom af grefve Adlersparre begärd votering förkastades utskottets förslag med 37 röster emot 10. Samma utskotts betänkanden n:ris 190, i anledning af väckt motion om ändring i kongl. brefvet-den 15 Aug. 1829, om understöd för svaga rotar; 191,i anledning af väckt motion om bättre ordnande af institutet för döfstumma och blinda, och 193, i anledning af väckt motion om ny uppskattning af civila och militära boställen, godkändes utan diskussion. Samma utskotts memorial n:r 194, i anledning af riksståndens skiljaktiga beslut öfver kommunalbetän kandet, i fråga om kommunalstyrelse för stad, blef punktvis föredraget. Alla de af utskottet gjorda inbjudningarne antogos, och öfriga punkter lades till handlingarne. Statsutskottets utlåtande n:r 215, i anledning af KE. M:ts skrifvelse angående kostnaderna för deras majestäters kröning, bifölls utan diskussion, hvarefter ståndet åtskildes kl. 9. Presteståndet. a Sammansatta statssamt allmänna besvärsoch ekonomiutskottets utlåtande n:o 41, föranledt af riksståndens skiljaktiga beslut öfver utskottets memorial n:o 33, i fråga om skjutsningsbesvärets ordnande, fö redrogs ånyo. Utskottet förklarar att, då frågan om gästgifveri-, hålls: och reservskjutsens ordnande blifvit afslagen, frågan om förändrade grunder för postskjutsens utgörande jemväl må anses förfallen. Doktor Rundgren tillstyrkte återremiss till utskottet, som derigenom skulle åläggas att, i likhet med hvad ridderskapet och adeln beslutat, tillstånden inkomma med voteribgsproposition i denna fråga. Professor Carlson instärmde i syftningen af den föregående talarens förslag, men ansåg återremiss förorsaka så stort dröjsmål, att han förordade den af :hr Hjärne i sin reservation mot betänkandet framstälda voteringsproposition. Ståndet afslog utskottets förslag och antog det af doktor Rundgren framställda. Utan diskussion bifölls statsätskottets utlåtande n:o 215, tillstyrkande, i anledning af Kongl. Maj:tsskrifvelse till statsutskottet. en summa af 167,400 rdr rmt till betäckznde af kostraderna vid konungens och drottningens kröning. Sedan några paragrafer i Cleri comitialis circulär blifvit upplästa och godkända, afslöts pledum kl. 7 ee m: . Borgareständet. Först föredrogs ekonomiutskottets memorial n:r 194, i anledning af skiljaktiga beslut, angående förordningen om kommunalstyrelse i stad. Vid 7 8, om stadsfullmäktige, har utskottet sökt sammanjemka de skiljaktiga meningarne inom stånden på så sätt, att i stad med öfver:3000 invåbäre skall beslutanderätten uppdragas åt stadsfullmäktige men i stad-med 3000 invånare och derufnder må detta bero på de röstegande sjelfva. Harom uppstod nägon diskussion. Hrr Ödmanssöf, Kisther, Ridder: stad; Trägårdh och Staaff yrkade, det ståndet sktllv vidblifva sitt förra beslut, neröligen att afgörandet härom skulle, utan afseende på städernas storlek öfverlemnas åt de röstegande sjelfva, anseende de derjemte; att utskottet här gått utom sin befogen het, då det icke sökt framställa ngot jemiknings förslag, utan. frångående sitt eget beslut, fråmkKöm mit med ett alldeles hytt förslag, som icke af håögo stånd blifvit yrkadt. Hrr Loven och Lallerstedt försvarade utskottet;som trott sig vidba ändärhålet genom att föreslå denna medelväg mellan de stridigo åsigterna, och hade man härvid mera fäst sig vi sjelfva saken, än tormen, ehuru utskottt i dett: hänseende ej heller kunde anses ha öfverskridit si befogenhet. Bland andra skäl för utskottets sartlmanjemnkningsförslag åberopade hr Loven;satt de I flesta af Sverges städer ej hade öfver 3000 invånare. Hrr Blanche och Renström talade äfven för bifall till utskottets framställning, som ock godkändes. efter votering, med 2) röster mot 17. Hr Ödmånsson reserverade sig mot detta beslut. Vid 41 , om omröstningen skulle vara öppen eller sluten, hvilken sednare Mening utskottet vidblifvit,. yrkade hrr Ridderstad, Hjerta, Staaff, Ödmanss.p och Renström, det ståndet skulle vidblifva sin förra åsigt; att omröstningen skulle vara öppen, hvilket ock bifölls. Hr Lallerstedt deremot talade för dev slotna omröstningen. I öfriga delar godkändes betänkandet utan diskussion. Härefter föredrogs och godkändes statsutskottets utlåtande n:r 215, angående kostnadernå vid konpungens och drottningens kröning. Hr Lindstedt, som ej varit närvarande då frågan om indragning af vissa biskopsembeten förevar, reserverade sig emot ståndets beslut, under förklarande, att han ansåge dessa embeten vigtiga och beböfli; vidd Bondeståndet. Ståndet godkände stätsutsköttets framställning i råga om kröningskostnaderna, men dervid klandrade ikyäl OC. Av Larsson, att riksmarskalksembetet icke så påskyndat räkenskaperna, : att en -specialräkning kunwat framläggas och granskas innan ständerna nödsades betala. EN ro DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln (DD