victor Emanuels svar på Garibeldis:bref. GaTr SMER SIEEHMPI9 ERA PI SYM en I dag morse anlände markis Pallavicini med valdi var så om ranligt ute åt Santa Maria h S:t Angelo till, der han mottog brefvet.!p varet var ej så tillfredsställande som hanlj sc väntat, men det muntliga budskap, som PallaI a! ni medförde, modifierar det intryck, somid fv.t kuhnat utöfva. o Den 29 Sept. på morgonen. Ingenting nytt. Ingen rörelse å neapolitaar e8 8 De ha skickat trupper mot Ybruzzerpassen, för att uppehålla Cialdint ct synes deraf att de skola göra front ida de armeer, hvaraf de botas. När jurde sin rörelse mot vår högra flygel, t ;s det som de trott sig skola finna lite ch rum på denna sida, — att de måhända Ile kasta åtminstone en del af sina trupper i Piincipate Ulteriore och der organisera gra reaktionära rörelser, i Iikhet med hvad tv försökt en gång förut. Men detta synes 1 ej vara afsigten; de ha sammandragit alla ina trupper vid Volturno, med Gaöta till rerittpunkt. Om ni kastar en blick på kartan, an ni se, att Volturno kommer uppifrån norr. ör en bugtomkring bergen norr om Capua, uljande dem från Matise-bergen. På höjden id Cajazzo gör floden en hastig svängning åt ester och ilar i en mängd : slingringar mot ifvet. Floden bildar sålunda, såsom ni ser. a kil mot öster och gitver n apolitanarne en d samlingspunkt, hvilken lemnar tillfälle il en allmän rörelse. Det ofördelaktiga vid :enna linie är dess stora längd, som utgör ver än 80 eng. mil. Om de skulle blifva ördrifna från denna linie, så ha de en annan akom, hvilken är nästan lika fördelaktig. emligen den vid floden Garigl:ano, som är ortare och derföre lättare att försvara, utt Slaget vid Volturno. Vi meddelade i förgår, under rubriken Itaien, en sammanfattning af den bekante Timessorrespondentens, general Ebers skildring af slaget den 1 Oktober. Vi återgifva här samme författares i ett följande bref meddelade värmare redogörelse för nämnde dags och fölande dagars händelser: Santa Maria den 2 Okt. Såsom ofta är händelsen med segrar, skörlades de mognaste frukterna af gårdagens dasen derpå. Diktatorn, som hela bataljdagen utveckla! en nästan öfvermensklig verksamhet och energi hade dragit sig tillbaka för att hvila utnågre få timmar i sockenprestens i San Angelo an språkslösa kammare, då kl. omkring 10 pi iftonen ett telegram ankom från Caserta med underrättelse, att en neapolitansk styrka visat sig på bergen norr om Caserta, samt att en trupp af dem just hade besatt Monte Briano samt platsen ofvanför kaskaden i parken, hvilt sen ligger ej fullt en engelsk mil från slottet. Med denna hastighet, son karakteriserar Garibaldis beslut i vigtiga ögonblick, gåfvos order åt carabinieri genoesi, ett par hundra nan af brigaden Spanzaro, hvilka ensamma funnos till bards, emedan alla de öfriga voro upptagna med bevakning af den långa förvöstlinie, som blifvit tagen, samt de calabresiske frivillige att varai ordning följande morzon kl. 2. Samtidigt erhöll general Sirtori, chefen för staben, hvilken befann sig i Santa Maria, order att likaledes samla så stor styrka. han kunde, utan att sätta positionen i fara, och begifva sig stora vägen till Caserta. Ge aeral Bixio vid Maddaloni uppmanades att hålla sig redo vid dagningen samt, med iakttagande af sin positions säkerhet, skicka en kolonn öfver Monte Caros sluttningar i riktning mot Caserta Vecchia. Slutligen gafs befallning åt de piemontesiska bersaglieri och de båda infanterikompanier, som voro i Neapel, att på morgonen på jernväg begifva sig vill Caserta. Neapolitanarne, som innehade bergshöjderna vid Caserta Vecchia, nedskickade följande morgom ett par bataljoner. Eburu deras ankomst föregående afton hade väckt alarm, lyckades le begifva sig utföre, utan att bli upptäckta, och besatte verkligen de första husen och kasernen på nordöstra sidan om Caserta. Posten vid kasernen var den förste, som gjorde alarm. General Sirtori samlade den styrka, han hade ull hands; bland andfa två kompanier piemontesiska bersaglieri och två liniekompanier, hvilka strast förut anländt på jernväg från Neapel. Moständet var ej synnerligen krafogt, sannolikt till följd deraf, att en del af len neapolitanska soldatesken redan mera sysselsatte sig med att plundra än attstrida. De trefvos svart tillbaka; och en mängd af dem togs till fånga; af återstoden begaf sig en del åt Maddalont till, der Bizio kastade sig öfver lem och likaledes tog en mängd till fångar Medan detta tilldrog sig, halle Saulis närmat sig medy sin brigad, och Garibaldi anländt till sergshöjderna. Piemontesarn2 och några anIra trupper sändes upp till förstärkning, och nu börjäde striden med bersaglieri i spetsen. Neapolitanarne försökte: sätta sig till motvärn ramför Caserta Vecchia, men tvungos snart att gifva vika, lemnande 400 eler 500 fångar i våra händer. Nu började hela sffärer intaga karakteren af en jagt. Två hela baItaljoner, afskurna till venster och tillbakaträngda, föllo i händerna på öfverste Viacklex vid brigaden Saulis och gjordes nästan mangrannt till fångar. Det var ganska löjligt att se massor af fångar, bland hvilkä många bade sna vapen qvar, eskorteras af några få man till slottet i Caserta, på hvars borggård 2,300 nån med två öfverstar och åtskilliga andra officerare före qvällen voro sämlale. Återstoden var spridd i alla riktningar, så att af Jen 5,000 man starka kolonnen troligen ganska få skola återvända till Volturnos högra strand. d Denna framgång på andra dagen förhöjde betydligt den fördel, som vunnits den första. Den gör flera tusen fiender oskadliga och ser lessutom någonting ut, hvilket ej är att förakts ; fråova om en så föoa krivisk befölkning som