Aftonbladet – 18 oktober 1860, sida 2

Article Image
ngelns sidor utgå från dessa punkter och ammanstöta vestligt i Capua. Den ena sidan, som åt norr begränsar stridsplatsen, utgöres f Volturnofloden, som rinner genom Capua; len andra sidan bildas af en linie, som, räkdt från Capua, löper i sydostlig riktning genom städerna Santa Maria, Caserta och Maddaloni. Santa Maria var Garibaldinernas ytjersta position till venster; Caserta medelpunk:en för deras stridskrafter och diktatorns högqvarter; på Maddaloni stödde sig, som nämndt ir, deras högra flygel. Mellan Santa Maria och Caserta genomskäres triangeln af S:t Angelos branta och vilda bergskedja, hvars yt tersta utsprång vid Völturnofloden Garibald hade gjort till en starkt befästad position. Bergskedjan afbrytes tvärbrant vid Volturno och lemnar mellan sig och floden blott en smal jordremsa, öfver hvilken vägen går melian Capua och Scafo di Cajazzo. Positionen S:t Angelo var Garibaldis ögonmärke. Som den beherrskar utsigten öfver landskapet norr om Volturno, hade han efter den 19 Sept. nästan dagligen besökt den och i egen person pådrifvit de der gjorda batterianläggningarne. Ett betydligt antal trupper voro samlade på denna punkt, Utom brigaden :Spangare, som befann sig der sedan den19 Sept., hade det ryktbara kompaniet Genueserskarpskyttar, brigaden Dunn med den engelsk-sicilianska bataljonen, ett regemente af divisionen Medici samt massan af de calabresiska frivilliga blifvit ditsända. Positionen, vigtig som den var, hade emellertid en svag sida: dess venstra flank och förbindelselinie med Santa Maria var mycket exponerad. Till höger. om S:t Angelo bevakade Sacchi med sin brigad vägen mellan Cajazzo och Caserta, hafvande Castel Moronis höjder till stödjepunkt. Till höger om Saccehi stod Bixio med sin brigad och ett regemente af divisionen Medici, skyddad på sin flank af Maddalonis bergshöjder. I Caserta stod Tärr med en del af sin division, Positionerna i sin helhet bilda en halfcirkelformig linie af mer än 4 svenska mils längd. På hela denna långa -linie gjorde de kunglige den 1 Oktober ett angrepp med hela sin disponibla styrka. Redan under de föregående dagarne hade en ovanligt liflig rörelse visat sig i det neapolitanska lägret; deras kolonner hade i nejden af. Cajazzo och Limatola åtskilliga gånger passerat Volturno och kastat rekognosceringstrupper ned emot Maddaloni. I afvaktan på den sardinska härens ankomst hade. Garibaldi beslutat iakttaga defensiven. Af samma skäl hade de kungliga generalerna beslutat gripa till offensiven och vågade ettafgörande angrepp på nationalhären Innan sardinarne hunnit anlända. En seger skulle öppnat dem portarne till hufvudstaden. Konungen och de kungliga: prinsarne begåfvo sig. till Capua, för att upplifva sina truppers mod. Utdelning af ansenhga vinqvantiteter understödde detta bemödande,. 3 Som vanligt hade Garibaldi tidigt i daggryningen: begifvit sig pr jernväg från Caserta till Santa Maria. När han anlände var elden redan öppnad. Den mindre triangel i den större, hvars hörnpunkter bildas af Capua, Santa Maria och S:t Angelos utsprång, utgjorde stridens tummelplats. Neapolitanarne hade utsändt två stora kolonner, den ena mot S:t Angelo, den andra mot Santa Maria. Den förra-eHler venstra kolonnen tågade i tre afdelningar mot byn S:t Angelo, den första afI delningen längs Volturno, de begge andra på bivägar, i ändamål att kringgå positionen. En tät, från Volturno uppstigen dimma gynnade deras marsch, som gick igenom djupa, af busksnår -skymda smådälder, som blifvit utholkade af vårbäckarse. Garibaldinernas längst framskjutna ställning på denna punkt var en barrikad, uppkastad på vägen till byn S:t Angelo. : Barrikaden blef tagen. -Garibaldinervas förtrupper drogo sig tillbaka. Neapolitanarne ryckte efter och besatte en kulle på S:t Angelokedjan.: I detta kritiska ögon blick anlände Garibaldi: Han och hans stab hade i vagnar tillryggalagt en väg, som ledde förbi neapolitanarnes front. Ett kulregn helsade vagnarne; den sista blef krossad af en kanonkula. Med revolvern i hand ankom Garibaldi till de sina, kastade omedelbart em tiraljörsvärm mot den af de kungliga tagna kullen och bemäktigade sig den slutligen med ett bajonettangrepp. Handgemänget utbredde sig snart på hela den af den venstra kongl. kolonnen intagna ställningen. Några kanoner, som befunnosig på denna punkt, gjorde god nytta. Allt hvad som fanns af trupper på S:t Angelohöjderna skickades i elden. De kungliges präktiga kavalleri gjorde ett häftigt anfall, men möttes af den calabresiska legionen, som, ehuru den: aldrig förut varit i elden, stred med beundransvärd käckhet. Långt ifrån att rygga för rytteriet, störtade den med bajonetten mot detsamma och begagnade i handgemänget sina dolkar med den blodigaste verkan. Tillbakadrifna till slätterna nedanför bergskedjan, skickade de kunglige ånyo sitt kavalleri mot de avancerande Garibaldinerna. Här -kunde rytteriet operera med större framgång; men man såg de unga nationaltrupperna, med de gamle alpjägare som stödjepelare, bilda karrger och tillbakaslå chockerna. Kl. 9 var den förut nämnda barrikaden åter i Garibaldis våld och det första anfallet på S:t Angelo; tillbakaslaget. Å Under tiden hade de kungliges högra kolonn angripit Santa Maria, der general Milwitz kommenderade. Vi hafva meddelat er fransk officers skildring af den hårdnackade FAR BEE SE LAU FOS PINNAS 03 or AN

18 oktober 1860, sida 2

Thumbnail