Aftonbladet – 17 oktober 1860, sida 3

slag, yrka bifal ig stånden måtte inbjudas att i detta beslut deltaga. Grefve Sparre förklarade, att någon sådan afsigt, som hr Dalman åsyftat, alls icke funnits hos utskottet och att några koalitioner icke funnes och aldrig, honom veterligen, funnits inom utskottet. Ehuru talaren erkände många af de skäl som utskottet an fört, ehuru hans känsla talade för de oäkta barnens sak, måste han dock, af konseqvens för de grundsatser, som lagstiftaren alltid mäste tillämpa, yrka afslag på både utskottets förslag och hr Dalmans motion. Denna sednare måst: dessutom anses inkonseqvent, ty skola oäkta barn hafva arfsrätt derföre att de icke böra lida för föräldrarnes brott, så äro väl de, som aflats inom förbudna leder, också lika oskyldiga. Hr Dalman begärde ånyo ordet och förklarade, att han aldrig menat, det utskottet haft någon afsigt att undanskjuta förslaget, utan blott yttrat, att det kunde se så ut, om man ville vara elak. Grefvens motvilja för koalitioner hoppades talaren äfven skulle fortfara, om hr grefven komme att stiga högre än han är, och t. ex. komme i spetsen för en minister. Fortsatte sitt yrkande. Hr v. Koch ansåg att utskottet handlat mindre välbetänkt, om ,det velat någon framgång åt förslaget. Omvockså förändringar äro önskliga, så borde man dock icke gå så långt som att gifva oäkta barn arfsrätt efter fader, eller gifva arfsrätt åt oäkta barn inom förbjudna leder. Talaren trodde dock icke att oäkta barns arfsrätt efter moder skulle bidraga till osedlighetens ökande, och ville derföre instämma uti hr Dalmans motion, isynnerhet af det skäl att allt, som skiljer barnet ifrån dess moder, är ovärdigt hvarje civiliseradt och kristligt lands lagstiftning. Önskade dock tilläggande i hr Dalmans förslag af orden: derest hon, muntligen eller skriftligen, inför rätten erkänt barnet för silt. : Hr Liljenstolpe instämde ati det af hr v. Koch framställda förslag, såsom det både i sedligt, moeraliskt och fysiskt hänseende mest tillfredsställande. Friherre Armfelt beklagade att han icke varit närvarande i utskottet vid ärendets behandling, och instämde för öfrigt med grefve Sparre samt ogillade alla förslager. Hr Dalman iostämde i det af hr v. Koch gjorda förslag. Genom votering afslogos med 23 röster emot 22 såväl utskottets som hr Dalmans framställda förslag, hvarpå ståndet åtskildes klockan half 4. Presteståndet. Vid i dag förrättadt val till ytterligare suppleanter utsågos i förstärkt bevillningsutskott professor Selander samt komministrarne Westergren och Odelberg, samt i förstärkt konstitutionsutskott prosten Modigh och domprosten Björling. Härefter föredrogs lagutskottets betänkande n:r 62, tillstyrkande, i anledning af väckta motioner om arfsrätt för oäkta barn, en författning, att, med upphäfvande af 8 kap. 7 ärfdabalken, det måtte förordnas, vatt oäkta barn jemväl må, lika med oäkta barn, taga arf efter sin moder; så ock efter sin fader, derest barnet blifvit af honom inför rätta eller i vittnens närvaro inför vederbörande prest erkändt. För bifall härtill talade kyrkoherden Wennerström samt doktorerna Carlander och Almqvist, hvaremot komministrarne Malmborg och Beckman, domprosten Björling, prosten Osterman och doktor Collen yrkade afslag, hvilket ock blef ståndets beslut efter votering med 26 röster mot 6. Vid föredragning af ekonomiutskottets betänkande n:r 189, tillstyrkande; i anledning af väckta motioner, indragning af biskopsembetena, med undantag af dem i Upsala, Lunds och Hernösands stift, blef detsamma på framställning af prosten Modigh, hofpredikanten Tegner och komminister Beckman af ståndet afslaget. Slutligen goäkändes utan diskussion statsutskottets memorial n:r 214, med förslag till stadganden i det nya reglementet för riksgäldskontoret, angående de under nuvarande riksdag beviljade statsutgifter; bevillningss, lagcch ekonomiutskottets memorial n:r 20, tillstyrkande ett arfvode af 450 rdr åt den person, hvilken i egenskap af sekreterare biträdt utskottet; ekonomiutskottets betänkanden: n:r 190, om ändring af föreskriften i kongl. brefvet den 15 Augusti 1829, om den till svaga rotars understöd bestämda ersättning; n:r 191, afstyrkande motion, om åtgärders vidtagande för bättre ordnande af institutet för döfstumma och blinda; n:r 192, afstyrkande motion lom ny uppskattning af civila och militära boställen, hvilka af embetsoch tjenstemän innehafvas; samt n:r 194, i anledning af riksståndens skiljaktiga beslut vid behandlingen af utskottets betänkande n:r 161, i fråga om det af kommitterade uppgjorda förslag till förordning em kommunalstyrelse i stad. Prosten Ljunggren framställde att ståndet ville i anderdånig skrifvelse hos K. M:t anhålla om en revision af de så kallade halländska kyrkohemmanen; och blef detta förslag till ständets enskildta-utskotts lagafdelning remitteradt. Ståndet åtskildes kl. half 1 e. m. Borgareståndet. bar i dagens plenum handlagt en mängd ärenden. Besluten i de vigtigare bland dessa finnas omförmälda på annat ställe i bladet. För de öfriga skola vi i morgondagens blad redogöra. Bondeständet. Ståndet beslöt en af Lagergren föreslagen och af enskildta utskottet förordad särskild skrifvelse till K. M:t, att Wisby stad måtte bibehållas vid skyldigheten att hålla saltupplag, emedan Gotland, i händelse af krig eller dylika förhållanden, då det kan blifva alldeles afsöndradt från beröringen med fastlandet, befinner sig i ett undantagsförhållande. Vidare biföllos lagoch ekonomiutskottets betänkande p:r 41, angående undersökningar vid vattenverks anläggring; statsutskottets utlåtande wr 214; bevillnings-, lagoch ekonomiutskottets betänkande nr 20, dessa begge utan diskussion, Vid föredragning af ekonomiutskottets betänkande or 189, om biskopsembet.nas indragning, uppträdde Gustaf Johansson med: den förklaring, att han visserligen trodde att biskoparne kunde verka mycket godt i sitt embete; men då de, åtminstone i bans ort, mera sysselsatt sig med poesi och politik, att icke säga kortl:ken, än medsitt presterliga kall, och då man vid deras utnämnanåe icke fäster afseende vid presterliga ogåfvor; presterlig förtjenst och nit för presterliga angelägenheter, så måste de mera skida än gagna, och han ville derföre förena sig med det allmänna yrkindet: Bort med biskoparne! samt bifalla betänkandet. Några anira talare, som anmält sig, afstodo, då allmänna rop på proposition böjdes, ochståndets bifall blef -epwalligt Vidare biföllos ekonomiutskottets betänkanden niris 190, 191 och 192: . Samma utskotts betänkande n:r 194, om kommunalstyrelse i stad, lades till bandlingarne i de punkter, som icke fordrade någon åtgärd, och bifölls i öfriga delar, Så att utskottets inbjudningar till bondeståudet: antogos. a Genmäle till ledamot af kong. musikaliska akadimiens direktion. T2 af det dunkla och invecklade svar. som