Aftonbladet – 17 oktober 1860, sida 3

RIKSDAGEN. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh Adeln. I detta plenum dels bifölls, dels lades till handlingarne en hel massa betänkanden af mindre väsentlig vigt. Någon diskussion uppstod blott vid ett tillfälle, hvarom vidare längre ned. De på detta sätt afgjorda utskottsbetänkandena voro: Statsutskottets, nris 197, 199—201, samt 206—213. Lagutskotte s, nris 58—61 samt 63—68. Konstitutionsutsko:tets, nris 69—71. Ekonomiutskottets, nris 185—187. Bankoutskottets, nris 45—49. Lagoch ekonomiutskottås, nris 35—41. Statsoch ekonomiutskottets nr 37. Bevillnings-, lagoch ekonomiutskottets betänkande nr 19, i fråga om bestämmande af tillverkningsafgiftens belopp c., i händelse bränvinsbränning skulle tillåtas i mindre bränneri, under åren 1861—63, föranledde en kort diskussion, utder hvilken hr Hjärne och friherre W. FE. Tersmeden yrkade afslag å utskottets förslag. H. exe. landtmarskalken förklarade sig icke kunna framställa annan proposition å detta betänkande än dess läggande till bandlingarne utan vidare åtgärd, hvilket också skedde. Ståndet åtskildes kl. half 9. Presteståndet. : Bevillnings-, lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 19, tillstyrkande i anledning af väckt motion, att, i händelse K. M:t skulle bifalla en af bondeståndet hos K. M:t gjord anhållan, att bränvinstillverkning i mindre bränneri, utan tillsyn af kontrollör, skulle tillåtas äfven under år 1861, tillverkningsafgiftens belopp må bestämmas enahanda med hvad rikets ständer vid innevarande riksdag bestämt för hvarje kanna eller 60 öre, samt att afverkningsförmågan beräknas till 3 gånger pannerymden utan mäskvärmare och 4 gånger densamma med mäskvärmare. Talmannen tillkännagaf att han hade tvekan vid att framställa proposition å bifall till detta betänkande, emedan i skrifvelsen till K. M:t om -bränvinstillverkning och försäljning en finnes, som bestämmer, att det skall finnas en edsvuren kontrolör på hvarje ställe, der bränvin tillverkas, äfvensom en annan , hvari stadgas, att allt bränvin skall på stället uppmätas. Vid den diskussion, som härefter uppstod, yrkades bifall till förslaget af doktorerna Säve och Abr. Nordström samt kyrkoherden Ötterström, hvaremot doktor Carlander och domprosten Björling talade för afslag. Talmannen förklarade nu, att, då yrkande om bifall blifvit gjordt, och då genom ett sådant beslut en af rikets ständer förut afgjord fråga skulle rubbas, han fann sig föranlåten att vägra proposition på grund af 55 SR. 0. Då ståndet ej motsatte sig en sådan propositionsvägran blef betänkandet afslaget. Härefter biföllos utan diskussion: statsutskottets memorial n:r 211, med förslag till stadganden i riksgäldskontorets reglemente, angående de vid föregående riksdagar beviljade, men ännu ej utbetalda statsbidrag; bankoutskottets memorialer: n:r 45, angående yreskrifterna i 7:de artikeln af bankoreglementet :r 46, tillstyrkande pensioner åt f. d. Kamreraren A. W. Wäsström och f. d. bokhållaren A. Köhler, nemligen åt den förre 500 rdr och åt den sednare 300 rdr, utan ait borgenärer må å dessa pensioner ega något anspråk, såsom dem personligen beviljade; or 47, afstyrkande väckta förslag om förändrad organisation af riksbanken; n:r 48, med förslag tillinstruktioner för dels rikets ständers revisorer öfver bankoverket, dels för revisorer öfver bankodiskontverket. i Stockholm samt lånekontoren i orterna; n:r 49, om kungörande af ätskilliga föreskrifter i bankoreglementet; sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 41, afstyrkande motioner om ändrinsar i föreskrifterna rörande vilkoren för anläggning if vattenverk och dermed jemförliga inrättningar; samt lagutskottets betänkande n:r 68, tillstyrkande, i anledning af väckta motioner om revision af ock ändring uti gällande Jag och författningar rörande utsökningsväsendet, en skrifvelse till K. M:t med anhällan, att han täcktes låta utarbeta och, der så ske kan, för rikets näst sammanträdande ständer fram: lägga förslag till ny utsökningslag. z Ståndet åtskildes kl. 7 eftermiddagen. Borgareståndet. Hypoteksbankfrågan. Föredragningen, som började med 10 , fortsattes och afslutades. Hr Wallenberg yrkade att i betänkandet en ny skulle inflyta på det ställe, som kunde synas utskot cet lämpligt, af följande innehåll: Hypoteksbänker eger ike rättighet att upptaga penningar mot så kal lade premieobligationer.. ir Wallenberg anförde så som motiv bärför, att, då alla lotterier voro förut förbjudna, man borde undv it föra denna nya in stitution på afvägar, far. den sparsamhbetsanda som, geno i arbanker och depositio aer i d . pu vore på så god vä; att nedgä til nya lån vu p blifvit till sitt ursprun , yrkade hr Wern, som i etts säg ex betänklig fara för bypoteks