Skonomiutskoitets fördömelse öfver biskopsverksamheten och biskopsembetena. Med anledning af grefve C. A. Adlerspares samt riksdagsfullmäktige Paul Anderssons rån Jemtland och R. F. Gross från Calmar än motioner om indragning af alla biskopsmbeten, med undantag af dem i Upsala, Lund och Hernösand, bar ekonomiutskottet fgifvit följande betänkande, hvarisanningens pråk ganska osminkadt talas: Sedan mera än ett fjerdedels årbundrade vafva tid efter annan vid rikets ständers samnanträden förslag om indragning af biskops:mbetena förekommit, ehuru dessa förslag, wilka vid de sednare riksdagarne städse försyats, ännu icke vunnit rikets ständers bifall. Im än denna utgång icke talar för befogenseten af de väckta förslagen, hänvisar dock letta bland svenska folkets ombud ständigt ;terkommande yrkande om biskopsembetens ndraghing oförtydbart derpå, att antingen bikopsinstitutionen, sådan den i vårt land stadsat sig, är behäftad med något väsendtligt fel, Her ock att under tidens fortgång denna intitution urartat på ett sätt, som icke vidare lemnär hopp om återgång till ett bättre skick, Hvad med biskopsembetena åsyftats visar sig väst i 1686 års kyrkolag, der det heter, -tt niskoparne skola vara tillsyningsn än uti stifn öfver Guds församling?, hvilka sielfva kola Ppredika den rena. läran? och gifva :ran akt uppå? at jemväl presterna ?Guds rd klart, rent och oförfalskadt sina åhörare öreställa?. Biskoparne skola vidare deltaga domkapitlens göromål; hafva uppsigt öfver symnasier och skolor, lärare och lärjungar; en gång om året visitera så många försam