Aftonbladet – 17 oktober 1860, sida 2

gar; men om skuidsättningen åsyftar tillvägabringande af länge ifrågasatta, till samhällets verkliga förbättring och utveckling ledande, storartade arbeten, hvilka måst uppskjutas eller underlåtas endast derföre att kostnaderna icke kunna af härtill för tillfället disponibla medel betäckas, och om dessa arbeten äro af beskaffenhet att mäktigt bidraga till mhällets framåtskridande samt komma att medföra stort och öfvervägande gagn, icke blott för samtiden, utan ännu mer för efterkommande, då synas mig de ofta yttrade farhågorna för skuldsättningsbanans beträdande vara öfverdrifna och icke förtjena . afseende, förutsatt likväl, att de upplånade medlen på välberäknadt sätt för ändamålet använ das och att skuldsättningen ordnas efter ett system, som, enligt hvad erfarenbeten på så många ställen visat, förmår att i mera än ett hänseende utöfva fördelaktigt inflytande på den ekonomiska och finansiella ställningen i allmänhet. Det nu anförda eger sin. fulla tillämplighet på Stockholms stad; och vid betraktande af de utomordentliga och kostsamma anstalter, som i andra länders större städer vidtagas för befrämjande af deras utveckling, trefnad och försköning, torde äfven vi finna oss uppmanade att begagna de medel, som erbjuda sig, på det att vår af naturen i så många afseenden lyckligt lottade hufvudstad må framgå i någorlunda jemnbredd med de förra. Ett motsatt förfarande voro ej allenast oförenligt med samtidens anspråk, det skulle måhända äfven hos våra efterkommande gifva grundad anledning till klagan öfver förbiseendet af deras sannskyldiga fördelar. Att drätselkommissionen, utan företagande af några större upplåningar, icke desto mindre varit i tillfälle att till stadens gagn föranstalta så pass betydliga arbeten, som under de sednast förflutna tio åren blifvit utförda, vittnar om kommissionens rastlösa nit att förskaffa staden ökade inkomster; men härvid framställer sig sjelfmant den erinran, att om, med begagoande af gynsamma konjunkturer, amorteringslån under tiden för stadskassans räkning upptagits, bade icke blott ännu större arbeten kunnat utföras. utan äfven lägre räntefot, än nu är fallet, belastat nämnda kassa. De angelägna arbeten, som, enligt magistratens och borgerskapets äldstes redan fattade beslut, skola för stadens räkning nu Lola g företagas, äro emellertid af den omfattning och betydenhet, att deras utförande måste medtaga vida större kostnader, än som med stadens för hand varande disponibla tillgångar kunna betäckas. Ibland sidana arbetsföretag må här nämnas: dels anläggning afgen strandgata från Nybron till Djurgårdsbron och ordnandet af Blasiiholmsstranden från nationalmuseitomt till Nybron, hvarför, jemte dermed sammanhang egande åtgärder, kostnaden beräknats till 7 a 800,000 rår, dels kajanläggningar omkring Riddarhulmen, af hvilka endast de mest nödvändiga, enligt uppgjordt förslag, erfordra en kostnadssumma af omkring 318,000 rår, hvarförutan det oundvikliga behofvet att ordna Helgeandsholmens stränder på ett sätt, att ökadt aflopp för Mälarens vatten derigenom beredes, icke längre torde vidare låta sig afvisas, huru stora uppoffringar detta arbete än må komma att för staden medföra. Med anledning häraf, och då konjunkturen för upptagande af amorteringslån för närvarande synes vara ingalunda ofördelaktig, får jag föreslå magistraten och borgerskapets äldste att, dels i ändamål att förvandla stadskassans äldre uppsägbara skuld till ouppsägbar, dels till betäckande af de utgifter, som för beslutade större arbetsföretag förestå, bemyndiga drätselkommissionen att, så fort ske kan, under de fördelaktigaste vilkor, som kunna betingas, å ineller utrikes ort, för stadens räkning, upptaga ett amorteringslån af omkring tre till fyra millioner rdr rmt, sedan K. M.; uppå skeende underdånig framställning, dertill lemnat nädigt bifall. Särskildt vill jag fästa magistratens och borgerskapets äldstes uppmärksamhet derpå, att om drätselkommissionen berayndigas att, emot 4 procent ränta och 37, proc. kapitalafbetalning, upptaga ett amorteringslån å t. ex. fyra millioner rdr till 90 proc. eller med 10 proc. kapitalrabatt, gör årliga räntan der 1 TIN IE ERNER RIE SPARAREN DIS 160,000 rår, och ?7, proc. årlig kapitalafbetalning ... 30,000 tillsammans 190,000 rdr, hvilket belopp för verkligt erhållna 3,600,000 rår, motsvarar en årlig ränta å primitiva lånebeloppet af omkring 5!, procent, och att genom denna räntas erläggande hela skulden amorteras på 40 år Beta