tredjedel mer och mindre lidit af väta. Med jordfrukternas inhöstning är landtmannen i fullt arbete, och vid mindre jordbruk är denna skörd i det närmaste fullbordad. Foderväxter, såsom rofvor och hvitbetor, hafva gifvit god afkastning, men af potates synes skörden utfalla mycket ojemnt, hvarförutan denna jordfrukt ofta förekommer behäftad med torröta. Vattnet står högt i markerna, och der afloppet icke är dess bättre har det stigit upp på åkrar och ängar. Höstsådden har blifvit mycket fördröjd genom det nästan dagliga regnandet, och är detta arbete på långt när ännu icke fullbordadt, hvarförutan det sådda flerestädes nedkommit i jorden under omständigheter, som icke synas vara gynnande för att gifva god visxtlighet deråt. Vattenståndet i Wenern är i ett jemt stigande och mäter nu vid lugnt väder 17,5 fot 1 sundet härstädes. Vattnet står redan vid öfre kant at kajerna på ömse sidor om sundet, der dessa satt sig. — Redaktionen af Göteborgs Handelstidning har mottagit följande insända berättelse: Inom L. socken (detta stift) har en skomakare från Göteborg någon tid varit sysselsatt att predika för allmogen, hvarföre han fått uppbära rikliga offer af sina många åhörare. Denne skomakare, som förstått att tillvinna sig det mest obegränsade förtroende bland befolkningen inom nämnda socken, har inbillat sina anhängare, att dervarande folkskollärare ej är renlärig och att föräldrar och målsmän derföre ej böra hos honom låta undervisa sina barn. Detta skomakarens tal har medfört åsyftad verkan, ithy att de lättrogne föräldrarne tagit barnen ur skolan samt anmodat skomakaren att undervisa dem, en begäran, som denne naturligtvis ej varit obenägen att villfara. Sålunda har läserievw inom L. socken burit en i detta fall högt förderflig frukt; ty nämnde skollärare är, ehuru ej läsare,, dock en mycket skicklig och nitisk lärare, då deremot ifrågavarande skomakare saknar all insigt i barnundervisningsbestyret samt är mycket okunnig och obildad, endast i besittning af en knappt bjelplig innanläsningskunskap. Att läseriet, eburu i många afseenden välgörande, dock å somliga orter på flera sätt undergräfver folkskolan, börjar blifva alltmer tydligt, hvadan det är nödvändigt att folkskolans vänner hafva ett vaksamt öga på pietisterna i thy fall. —— — Från Helsingborg skrifves nu i Öresundsposten ytterligare om det misshandlade barnet: Den misshandling, som ett stackars barn här har undergått genom en onaturlig moders grymhet, blir naturligtvis föremål för ransakning vid domstol, hvarför redan stämningar utgått. Föremålet för barbariet, en gosse omkring 8 år gammal, har i månader, ja man säger ända sedan December månad förra året, suttit inspärrad i en skrubb på vinden i ett hus här i staden, hvarest modren hushållar för en äldre herre, f. d. kontrollören Sahlström. Ljuset lärer inkommit till det arma offret endast genom en öppen glugg på taket. Redan för flera månader sedan angafs förhållandet genom en insänd artikel till detta blad, hvilket föranledde dess förläggare att begifva sig till den man, i hvars bostad offret fanns. Modren inkallades och förklarade under häftig gråt, att det blott var elakhet, som föranledde onda ryktens kringspridande om henne, samt att hon ej kunde vara så onaturlig att misshandla sitt eget barn, hvilket hon sade i följd af någon utslagssjukdom blifvit flyttadt upp på en rymlig och luftig vind. Detta var under sommaren. Husbonden förklarade derefter, att barnet genast ch för att undvika elaka rykten skulle blifva sändt till sjukhuset, hvarefter modren finge iackordera det någonstädes i granskapet. Att sådant emellertid ej skett, synes af hvad som i dessa dagar inträffat, då det anmäldes hos stadsläkaren doktor Netzler att nämnda behandling af barnet fortfore. Tillika med kyrkoherden Witt begaf sig dr Netzel till stället och fann i berörde skrubb gossen, sittande uselt klädd, med ett nästan halffånigt utseende, på en stock eller pall, rifvande fjäder, hvilket lärer varit det arma barnets enda sysselsättning uti dess långvariga cellfängelse. Till råga på ohyggligheten hade modren med sig vid ifrågavarande tillfalle upp på vinden sitt andra barn, välfödt, och hvil ket med en viss förvåning betraktade den afmagrade och eländigt klädde brodern. Såsom; karakteristiskt för stadsfiskalen berättas det, att borgmästaren måste tvenne särskilda gånger anbefalla honom att hemta barnet ifrån modren, hvilket ej eus skedde samma dag den första befallningen gafs, hvarigenom ock det blef tillfälle för modren att omkläda och snygga upp barnet och sålunda framställa sin gerning i mindre afskyvärd dager, Samme embetsman lärer redan för flera månader Sedan fått uppgift om barnets tillstånd, men ej funnit skäl att vidtaga någon åtgärd i anledning deraf, hyarom förmodligen ransakningen inför domstol äfven kommer att lemna upplysningar. Gossen, ett särdeles vackert barn, befinner sig för närvarande på sjukhuset och börjar redan att få nytt lif med den goda behandling han här röner. På hans kropp finnas flera sår, dem läkaren dock ej med säkerhet kan uppgifva huruvida de uppkommit af misshandling eller icke. Det är för öfrigt rörande, att gossen, som lärt läsa något, förmodligen genom den honom sednast öfvergångna behandlingen glömt bort det. Hade ej läkare och rest här mellankommit, torde man hafva-fått en ny asper-Hauserhistoria. —— — Bränvinsbränning i större brännerier inom Elfsborgs län harblifvit anmäld att förrättas under nästinstundande bränningsterminer: I Åmål under förra månaden med 450 k:ri dygnet. På Ribbingsberg under begge månaderna 800 k:r. På Lindås under förra mån. 300 k:r. På Lundby under förra mån. 325 k:r. På Tubbetorp under sed: nare mån. 500 k:r. På Brostorp under begge mån. 400 k:r. På Upplo under sednare mån. 300 k:r. Hvarförutan bränvinsbränniag blifvit anmäld å Kohlbäck under 2:ne månader med 500 k:ri dygnet, men som dock nu blifvit inställd i anseende dertill att bränneriet med intillvarandebyggnader nedbrunnit. — — Hypoteksbanksfrågan torde i afton förekomma till afgörande i de tre ofrälse stånden. Vi ha redan tillförene, då vi i en serie af artiklar redogjorde för innehållet af finans komitåns förslag, gifvit tillkänna våra åsigter om detsamma i allmänhet och uttalat vår öf vertygelse, att det i hög grad förtjenade att laf statsmakterna behjertas. Den detaljgransk