Gustaf Wasa-fosterna i landsorten. Om Gustaf Wasa-festens firande i Umeå skrifves i Umeåbladet den 6:te: Trehundrade årsdagen af konung Gustaf I:s dödsdag, som inföll sistlidne lördag, högtidhghbölls äfven bär istaden genom en enkel fest. Denna fest bestod deruti, att elementarläroverkets lärare och lärjungar, jemte några af stadens öfriga innevånare, sammanträdde uti skolans stora samlingsrum, och sedan åtskilliga fosterländska sånger blifvit afsjungna af skolungdomen, uppträdde br lektor Grenholm och tolkade uti ett vackert föredrag Gustaf Wasas förtjenster om fäderneslandet och dess bildning. Telaren började med att hänvisa på den minnesvård Gustaf Wasa sjelf åt sig upprest, genom att i korthet antyda hvad den store konungen genomlefvat och målet för hans verksamhet, samt slutade denna teckning med att i minnet upplifva Gustaf Wasas sista tal till Svea rikes ständer. Derefter öfvergick talaren till det rika arf, i snart sagdt alla möjliga riktnivgar, som Gustaf Wasas tidehvarf lemnatle åt kommande slägten, samt slutade med att höja bön till bomom, som styrer och leder allt till en god utgång, och nedkalla den Högstes välsignelse öfver konung och folk; hvarpå följde bön och afsjöngs en vers ur psalmboken. Festen slutade med folksångens afsjungande och skulle utan tvifvel hafva blifvit mycket högtidligare, såframt ej