Aftonbladet – 4 oktober 1860, sida 2

vilka tycktes vara af hög ålder, enär dj först upptäcktes under ett lager af fuktig oc! svartnad mossa. Trots allt letande har ja; icke kunnat finna detta minne af den irrand fyktingens hand; kanske har mossan åte verdragit det med sin skyddande b men icke är det otroligt att den förföljde som vid denna tid icke kunde drömma on det stora minne han skulle lemna åt häfde: att bevara, ville pådetta sätt in ista ett namn som kanske dagen derpå skulle stå på tyran nens dödslista, bland alla de stora namn. sor utplånades af. hans bödlars händer. Denna källare och det deröfver uppförd: templet framställa en trogen bild af Gusta Wasas äfventyrliga och underbara öden. De: ere läser man i dystra drag landsflykten och det kringirrande; hopplösa lifvets alla fa sor, och uppkommen -utur: det mörka djupet finner man sig omgifven :f den mot höjder sträfvande minnesvården, genom hvars kupo! himlens klara. dager blickar in och talar on krorans glans: och om upphöjelse efter: för nedringen, om hvila efter den Hårda striden Utur detta mörka djup gick upp en stol och strålande svl, som spridde sitt ifgifvand. ljus öfver Nordlanden, och om äfven en och annan bister sky förmörkade dess glans, om det skarpa ögat deruti spårade en fläck, oskiljak tig från allt ljus, om den äfven gick ned :) mörknande moln — den var dock en sol;som sprider sitt återsken ännu efter trenne. sekle; öfver gamla Sverges bygder och folk. Intet menskligt verk får framgång utan strid: och äfven detta verk har kämpat en sådan. Det har kämpat mot likgiltigheten, som i egoi stisk sjeNförträfflighet icke vill veta af en an: nan ära än sin egen; det har kämpat mot af: unden, som tyckt att Utmelands by icke vor: närmast till äran att ega denna minnesvård det har slutligen kämpat mot materiella. hin; der, som aldrig. försumma att inställa sig di fråga är om något vackert ocb stort, mer utaf hvilket det praktiska lifvet icke kunna draga någon omedelbar vinst. Men denna strid var välgörande för verket framgång. Den kallade slumrande krafter til lif; den ställde i spetsen för företaget den ko nung, som: prydt sin store föregångares min nesvård med konstens verk, den ställde bred vid.honom söner af det gamla :Dalarne, son hade vilja. och kraft.att besegra de materiell: svårigheterna, den: uppmanade konstnärern: att egna det sin-talang, och slutligen manad den hela folket att. gifva sin -skärf till de verk; som förevigar samhällsuppbyggaren räddning: Och nu står! verket färdigt på sitt näs vi Mora strand, som ett nytt vittne på att enig het: förmår-allt;: och ,främlingarne;: som; vall färda till denna plats, skola icke kurna vägr sin beundran å den store man, som förtjenade och sin. aktning åt den tacksamma natior som uppreste minnesvården vid Utmeland. milka— amn