Aftonbladet – 4 oktober 1860, sida 2

ordagrannt kopierade från originalerna, som åtfölja räkenskaperna såsom verifikationer: Högvälborne hr grefve, en af rikets herrar, riksmarskalk, riddare och kommendör af K. M:ts order m. m. m. m. Förliden gårdag hade jag den äran emotiaga E. E:s bref af den 13 d:s, och något senare på dagen den dyrbara gåfvan, som H.M. konungen haft den nåden att genon E. E. mig tillsända. Jag våga: anhålla att E. E. ville hafva den godheten att till H. M. konungen anmäla min underdåniga tacksamhet och vördnad. Min skyldighet att personligen hos H. M. aflägga mio tacksägelse, är mig välbekant. Då jag för ögonblicket är strängt upptagen af embetsgörormål och om få veckör bör infinna mig Stockholm, ber jag att E. E. ville utverka H. M: ursäkt för uppskofvet med min personliga uppvakt ning, . För E. E. ynnest ber jag att få betyga min vördsamma erkänsla och framhärdar med oskrymtad hög aktning Eders, excellenees Ödmjäkaste tjenare Upsa!a den 15 Sept. 1859. H, Reuterdahl. Eders excellens! Det dyrbara minne af den 8 Aug. innevarande år i dubbelt hänseende dyrbart, som jag af H. M. ko nungen genom E. E. emottagit, uppfyller mitt hjert: med tacksamhet :emot den höge gifvaren. Denn: gänsla-lefver redan förut så djup och så innerlig i mitt hjerta, att jag knäppt ansett den kunna förö kas, och likväl känner jag att så är, när jåg ser på den så vackra minnesskänken. Hvarje vedermäle ai min konungs nåd är mig dyrbart, detta vinner eti mångfaldigt värde genom det kära, om än sorglig: minne det återkallar. Värdes E. E. till Hans Maj: fram öra uttrycken af min innerliga tacksamhet, oc! emottag sjelf med välvilja min upprigtiga taoksägelsc för mig vid så många tillfällen bevisad ynnestful godhet. Med dagens post afsändes till riksmarskalksembetet min predikan vid könung Oscars begrafning; vågar jag anhålla att några exemplar för min räkning afdragas, hvilke jag kan lemna till mina vänner. Med sann vördnad och tillåt mig tillägga me: verklig tillgifvenhet förblifver jag E. E. Ödmjukaste tjenare Strengnäs den 22 Sept. 1860. Th. Annersted!.r Af dessa bref kan man finna att de hög: prelaterna ej velat förstå annatän att gåfvorn: utgått direkte från H. Ms konungens eger kassa. Antagligen tacka de dock äfven ri kets ständer, men i största tysthet. Ordalager i biskop Annerstedts bref om det dyrbara ve: dermälet af konungens nåd, som vinner et mångfaldigt värde genom det kära, om-är sorgliga minne det återkallar, lärer skola an: tyda huru hans högvördighet förmår att sam: tidigt. med den ena: handen torka bort en li ten sorgetår och med den andra omfatta der så vackra minnesskänken. På så sätt kan bisko penstillämpa Skriftens ord, att den högra han: den icke vet af.hvad den venstra gör.