Aftonbladet – 3 oktober 1860, sida 3

— Öfverlåggningen på riddarhuset rörande mationalmuseifrågan. Vi anse oss böra främst meddela det hufvudsakliga yttrande, som under denna öfverläggning afgafs utaf hr af Kleen. Vi skola en annan dag lemna en redogörelse för öfriga yttranden, desto hellre som de voro af beskaffenhet att erfordra åtskilliga kommentarier. Hr J. af Kleen. Statsutskottet har uti sitt utlåtande, i fråga om beviljande af ytterligare statsanslag till nationalmuseibyggnadens fortsättande, företagit sig ett uppdraga en historik öfver detta byggnadsföretag, samt huru detsamma blifvit handhafdt, i tydlig mening att deraf komma till det resultat, att det är byggnadschefen som vållat den ökade byggnadskostnaden, dels genom de förändringar han skolat företaga i den fastställda byggnadsplanen, dels genom det dyrbara byggnadssätt som blifvit användt. — Jag skalli dag hafva äran att inför ridd. och adeln göra en annan, på verkliga fakta stödd framställning af dessa förhållanden. Må sedan hvar och en opartisk döma, hvilken af dessa målningar är mest öfverensstämmande med sanning, billighet och, jag måste tillägga, sundt omdöme. Det var i Januari månad 1850 som jag af konungen nådigst uppdrogs att öfvertaga ledningen af museibyggnaden. I hvilket skick befanns di denna? Som bekant är, hade en komite varit nedsatt för att utföra den af geheime-byggnadsrådet Stiler uppgjorda plan för vårt nationalmuseum. Då de 2:ne öfver denna plan uppgjorda kostaadsförslag, hvaraf det ena af öfverste Hjelm och det audra af öfverintendentsembetet, båda öfverstego den summa, som rikets höglofliga ständer anslagit för uppförande af eit nationalmuseum, så företog sig denna komite att inskränka förenämnde plan sålunda, att deraf endast skulle uppföras midtelbyggnaden eller trapphuset samt främre facaden. Grundformen skulle således fått utseende af ett T, i ungefärlig likhet med planen för våra fängelsebyggnader. Kostnaden för denna byggnad skulle uppgå till 529,927 rdr 18 sk. bko, således öfverskjutande de anslagna byggnadsmedlen med 29,927 rår 18 sk. Detta förslag blef på komiterades framställning af H. M. konungen nådigst godkändt i December månad 1849. Hvad sjelfva arbetet beträffar, så var af komitån en betydlig del af grunden nedlagd efter planen i sin helbet, men hvilken vid den undersökning, som jag lyckligtvis derå sedermera anställde, befanns fullkomligt oduglig, så att den måste totalt omläggas. Af komiterade voro 60.000 rdr bko uttagna af byggnadsfonden, hvaraf dock 12,000 rdr bko kontant till mig öfverlemnades samt omkring lika mycket i effekter, då jag öfvertog ledningen öfver museibyggnadsarbetet. — Sådan var ställningen. Bland de många betänkligheter, jag hyste vid emottagandet af det svåra och ansvarsfulla uppdraget, var dock den för mig vigtigast, som rörde utförandet af den stympade planen. Jag ansåg nemligen denna inskränkning i hög grad skadlig, icke allenast derföre att den skulle förändra en af en stor arkitekt uppgjord plan, som väckt min beundran, till ett arkitektoniskt oting, utan äfven derföre, att derigenom tillintetgjordes, enligt mitt förmenande, hela ändamålet med det af ständerna gifna anslaget, enär föga mer än !, återstod af det utrymme som den ursprongliga planen innehöll, hvarigenom således all tanke på att derinom kunna hysa biblioteket måste öfvergifvas; men äfven sjelfva konstsamlingarne skulle inom denna trånga lokal blott delvis kunnat uppställas, samt resten endast magasineras. Långtifrån således att denna byggnad skulle för oss blifvit en nationalära, skulle den, efter min tanke, ländt oss till skam. Jag kunde icke heller finna någon slags förnuftigsgrunds-till besparing utienförändring, som, med uppslukandet af hela det gifna anslaget och något derutöfter, likväl i ingen mån uppfyllde den afsigt, som man förnuftigtvis måste antaga hafva legat till grumd för det af rikets ständer beviljade anslaget, helst redan då var kändt, att kongl. bibliotekets samlingar icke längre kunde hysas inom de 1o kaler, som i kongl: slottet dertill varit upplåtna, utan rikets ständer ovilkorligen måst, sannolikt innan museibygnaden bunnit blifva färdig, bevilja nytt anslag till en biblioteksbygnad, medförande i förhållande en vida större kostnad, än hvad museibygnadens utförande i sin helhet kommit att medföra. Det var således uppenbart att, åtminstone för min öfvertygelse, den föreslagna förändringen var högst misslyckad, från hvilken sida den än betraktades. Med en sådan åsigt kunde jag icke heller låna min hand till utförandet deraf. Det skulle hafva varit att förråda ett: dyrbart nationelt intresse, som jag med liflig jänsla omfattat. Jag anhöll derföre i ubderdånighet hos H. M:t konungen, att sedan jag inhemtat någon större rfarenhet af sjelfva arbetet, få antingen inkomma med Srslag huru tit. Stölers plan isin helhet skulle kanna atföras, med de medel, som vore att tillgå, om sådant blefve möjligt, eller ock befrias ifrån ledningen f det mig nådigst anförtrodda bygnadsföretaget. Se:an resultatet af första sommarens arbete emellertid -isat, att de vid museibygnaden nedlagda arbeten i kostnad understego hvsd i öfverste Hjelms förslag :erför fanns upptaget med omkring en sjettedel, och efter derpå grundade beräkningar jag kommit ill den öfvertygelse, att museibygnaden i sion helhet porde kunna utföras för en mindre kostnad än den mma, hvartill nyssnämnde förslag uppgick, afgaf g underdånig anmälan härom och hemställde huuvida icke, med anledning häfaf, museibygnaden orde hädanefter utföras i enlighet med den af tit. stöler uppgjorda planen, med fråcträdande af den rut gjorda inskränkning deruti. Uti denna min unerdåviga skrifvelse af den-11 Oktober 1850 föreomma dock orden: såvidt slika Kötkvingar på förind kunna göras, då jag hyarken ville eller kunde öra mig ansvarig för resv erna af ett företag, säldt på en så lång tid. Finnes väl i denna min åtard något giltigt skäl till klander? Var icke denemma grundad på öfye Hjelms förslag, som utan t e!se af alla mnseibygnaden hade bet och bygnadsskickden kännedom, som jag årets arbete. Det är : fasta Ofvertygelse, att anden på materialier och