Aftonbladet – 2 oktober 1860, sida 3

nome e a spese di tutta Italia (emedan allt detta har skett i hela Italiens namn och på dess bekostnad). Cremona har slutit sig till denna förening och har dessutom beslutat, att genom en förhöjning af grundskatten bilda en fond af 800.000 francs, för att hjelpa alla som blifvit hemsökta genom inqvartering, skjutsningsskyldighet, reqvisitioner, brand och andra krigsolägenheter. RIKSDAGEN. GÅRDAGENS AFTONPLENUM. Borgareståndet. Kommunalbetänkandet. Vid fortsatt föredragning, som började med 7:de under förordningen för kommunalstyrelse i stad, medhunnos blott de följande 10 44. 7:de 4 i komiterades förslag innehåller: 1:0 att i stad med öfver 2000 invånare skall beslutande rätten i kommunala angelägenheter uppdragas åt stadsfall mäktige; 2:0 i stad med 2000 invånare eller derunder må ett sådant öfverlåtande deremot bero på de röstegandes beslut. För sådant besluts fattande erfordras dock mer än hälften af stadens hela röstetal efter röstvärdet; och 3:o att om sådant beslut är fattadt skal, det dervid förblifva. Häri bar utskottet vidtagit den väsendtliga ändringen, att sådant öfverlåtande utan afseende på stadens storlek må bero på de röstegande sjelfva, äfvensom att beslutet härom ej får ändras förr än 5 år sedan det är fattadt. Härom uppstod en långvarig och vidlyftig diskussion, då åtskilliga talare förklarade sig för komiterades förslag, andra för utskottets. I fråga om det röstmaximum, som borde bestämmas för dylikt besluts fattande, framställdes äfven olika meningar. Vid slutlig votering godkändes utskottets förslag med 21röster mot 16, med den förändring, att röstmaxium bestämdes, i öfverensstämmelse med hr Trägårdhs yrkande, till ?;:delar af de närvarandes röstetal efter röstvärdet. Vid 10:de i utskottets betänkande, som bestämmer hvilka skola egarättighet att vid allmän rådstuga i öfverläggningarne deltaga, uttrycktes den mening, att kommunalskatten och ej bevillningen borde läggas till grund härför, samt att allt stadgande om minimi belopp borde borttagas. Särskilda redaktionsförslag framställdes af hrr Holmqvist, Björck och Swartz, och antogs den sistnämndes. hvarigenom f:s 1:sta moment erhöll följande lydelse: En hvar myndig svensk undersåte, som enligt 4 3 är medlem af stadskommun och icke är på restlängd för oguldna stats utskylder uppförd, eger, i enlighet med föreskrifterna i denna förordning, vid allmän rådstuga deltaga i öfve: läggningar och beslut i alla de staden rörande angelägenheter, hvilka icke, enligt rikets grundlagar. äro vissa klasser af stadens medlemmar särskildt förbehållna.s 2:dra momentet, stadgande att de särskilda afgifter, som utgå för tillverkning eller försäljning af bränvin m. m., medföra ej rösträtt, godkändes äfven med den af hr F. Rinman föreslagna förändring, att orden: tillverkning eller, skulle utgå. Åtskilliga talare önskade hela detta moments uteslutande. ll:te , som handlar om röstberäkningen och det maximum af röster, som någon får ega, och som komiterades förslag upptager till !,, af stadens hela röstetal efter röstlängden, framkallade äfven en längre debatt. I fråga om sjelfva röstberäkningen förenade sig de flesta talare i den af hr Björck framställda åsigten, att en hvar röstberättigad skulle ega en röst för hvarje honom påförd hel riksdaler af de bidrag till staden och allmänna inrättningar; som hädanefter komma att utgå under namn af kommunalskatt, hvilket ock af ståndet antogs. I fråga om det föreslagna röstmaximum uttalade synnerligast hrr Staaff och Lindeström stora betänkligheter vid att lägga hela stadens beslutande rätt i några få personers händer, samt varnade för de vådor och den ovilja, som antagandet häraf skulle framkalla. Hr Lindeström yrkade, att ingen skulle ega högre röstetal, än som tillkommer honom på grund af en taxerad bevillning efter 4000 riksdalers inkomst, det må nu vara af kapital och arbete, eller fastighet, kapital och arbete tillsammans. Hr Staaff yrkade, att röstmaximum skulle nedsättas till ,, af stadens röstetal efter röstlängden. Hr Hierta hemställde, att man skullel bestämma ett visst röstbelopp, t. ex. 20 röster, hvaröfver ingen finge gå. Deremot yttrade sig brr Lallerstedt och Björck, med hvilka flere instämde, för komiterad-s förslag, anseende det i allo olämpligt att nu uppgöra och antaga någon annan begränsning härvid. Efter en liflig debatt härom godkändes också komiterades förslag genom votering med 20 röster mot 14. Mot detta beslut anmälde hrr Lindeström, CederÖren och Staaff sina reservationer. 12, upptagande vissa bestämmelser vid rösträttens utöfvande, bifölls med en af hr Trögårdh i dess sista moment föreslagen förändring, hvarigenom dettå erhöll följande lydelse: För egendom, näring och rörelse, som under borgenärs förvaltning står, Afvensom i enahanda fall för jordegendom, som innehafves af arrendator eller landtbo, må ej röstas. I 13 4 1 moment, om rättighet att på annan man öfverlåta sin talan och om talans förand: genom fullmakt, ändrades, på hemställan af hr Swartz, ordet: mans, till röstegande, och tillades, på yrkande af hr Trägårdh, orden: eller rösträtt utöfva. 14 6, som lyder sålunda: Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blifvit af pröfningskomitån granskad, upprätte magistraten på grund deraf en längd öfver stadens röstegande medlemmar, jemte det på en hvar af dem belöj ande rösttetal ete., erhöll, på framställning af hr Björck, följande redaktion: Sedan kommunalskatten för året blifvit debiterad, upprätte magistraten etc. Behandlingen af 16 , om berättelse och grauskning af årets räkenskaper och förvaltning samt om de tider, hvilka derför äro bestämda, uppsköts, på yrkande at hr Renström, enär han ansåg vissa af de fastställda tiderna olämpliga och denna :s afgöer stå i sammanhang med de följande 75 och 5 65. I 17 , hvari stadgas, att allmän rådstuga ock skall hällas, när konungens befallningshafvande derom förordnar, eller magistraten anser sådant nödigt, eller stadsnämnden det begärer, gjordes, på yrkande af hr Holmqvist, ett tillägg, hvarigenom äfven stadsI fullmäktige, dertill skulle berättigas. Vid denna anmärkte hr Sundvallsson, att enligt nu gällande sockenstämmoförordning egde den enskilde äfven ett sådant initiativ, hvilket genom detta stadgande nu borttoges; finnande han häri således en inskränpkning, Men ej någon utvidgning af kommunalfriheten. Till Bedaktionen af Aftonbladet. Undertecknad, som vid min ankomst till bufvudstaden erfarit att, under diskussion i borgareståndet, lördagen den 22 sistl. September, rörande statsutekottets utlåtande i fråga om förnyadt anslag till museibyggnaden, br Lallerstedt fällt det yttrande, enligt