Aftonbladet – 2 oktober 1860, sida 3

Detta är, tillägger bladet, en stor olycka, mer det tjenar till intet att dölja saken. Opinione) yttrar om samma sak: Europa förvånas med rätta öfver den vidunderliga politik, enligt hvilken en general, som förer kommandot uti Italiens och konung Victor Emanuels namn, bereder sig att afgifva en krigsförklaring åt Frankrike, Italiens och Victor Emanuels bundsförvandt. Denna dualism kan ej blifva bestående utan att medföra de bedröfligaste följder. Det kan härvidlag blott finnas ett program, nemligen det, som omfattas af ministören Cavour, och regeringen skall veta försvara och genomföra detsamma. Den skall orubbligt fullfölja sin politik mot de partier, hvilka vilseleda Garibaldi och arbeta på att föra Italien till anarki och förfall. Uti Milano bade två bataljoner mobilt nationalgarde blifvit organiserade. Officerarne åtnöjde sig med lika liten sold som. soldaterna och utdelade återstoden af sin aflöning lika bland alla soldaterna. Den: ena kåren bar afgått till Bologna, den andra till Alessandria. Ett slags patriotiska föreningar, som kallade sig Consigli provincialin, arbetade med stor ifver på att upplifva patriotismen i hela Italien. De hafva påfunnit ett medel att uppmuntra de ännu under Österrikes välde lydande italienarne till resning. De föreslå att bilda en nationalförening, som skall gifva de upproriska full ersättning för alla deras materiella förluster: saranno futti e sofferti in nome e a spese di tutta Italia (emedan allt detta har skett i hela Italiens namn och på less bekostnad). Cremona har slutit sig till lenna förening och har dessutom beslutat, att genom en förhöjning af grundskatten bilda n fond af 800.000 francs, för att hjelpa alla som blifvit hemsökta genom inqvartering, skjutsningsskyldighet, reqvisitioner, brand och undra krigsolägenheter.