Aftonbladet – 26 september 1860, sida 1

för ögat. Ingenting. var för sällsynt eller dyrbart; salarne strålade af guld och sammet, af lysande färger och inlagdt arbete, af marmor och ebenholz; det var isynnerhet inredningen och möbleringen. af slottet i Brighton, som bade kostat så oerhördt mycket pengar, bland annat för att tillfredsställa prinsens öfverdrifna smak för allt kinesiskt. En grefve de la Garde, som: hade besökt prinsen i Brighton, har bevarat minnet af detta slotts prakt i ett belt verk, som med begärlighet lästes i Paris. Han berättar utförligt om alla dessa kostbara saker af välluktande cypress och lager, om den stora mängd japanskt porslin, lackerade konsoler, vaser af jaspis, prydnader, skurna af elf.nben, och sällsynta kinesiska målningar, som afdrig förr hade varit skådade i Europa. Prinsens hästar och vagnar, hans deltagande i kappridningar, höga spel och mycket annat kostade nonom fabelaktigt höga summor. Och nu hade han slutligen råkat i en sådan skuld till hela verlden, att liksom man säger: Rik som Crcesus., så blef det nu brukligt att säga: Skuldsatt som prinsen af Wales, Aila leverantörer till hans hofhåll:ing, alla handtverkare som hade arbetat åt honom, alla handlande hvilka lemnat honom varor af hvad slag som helst, och derjemte oräkneliga, simpla penningmäklare och procentare voro hans kreditorer, sprungo utanför bans dörrar och höllo en jemmerlig klagolåt i och utanför palatset, utan att dock någonsin erhålla betalning; och så växte lavinen oupphörligt. Prinsens skulder hade nemligen ofta blifvit betalda, och kungen nekade nu bestämdt att hjelpa.honom, såvida han icke ville förmäla sig. Prinsen föredrog likväl att Isfva i skuld — hvilet ock ej tycktes oroa honom särdeles -— framför äktenskapets band.: Och så gick svt ull en tid. Kreditorerna hade förgäfves begagnat sig a