TEENISKT. Fransk hönshushållning i stert omfång. (Badisches:Centralblätt, 1860.) Tid efter annan ser man i Englands och Frankri kes statistiska tidbingsartiklar uppgifter öfver der ofantliga utförsel af ägg och höns som eger rum från Fraokrike till England, och man föreställer sig dervid lätt att alla Frankrikes hönsgårdar måste tagas i anspråk för att kunna frambringa dessa millioner ägg och tusentals kycklingar. Så är likväl ickt förhållandet; det mesta kommer från grannskapet alt Paris; och derifrån insändes äfven till den franske hufvudstaden den icke mindre förvånande mängd ägs samt isynnerhet kycklingar, som förbrukas på de på risiska restaurationerna. Huru detta äfverflöd låter frambringa sig inom en så liten krets torde till nå gon del kunna förklaras genom följande underrättel ser om en enda af de i trakten kring Paris belägna. hönsgårdarne, nemligen den som tillhör mr de Sora; den är emellertid den största bland de öfriga, emedan det är de Sora som :egentligen bragt denna industri till dess nuvarande omfång. de Sora fann, efter åtskilliga rön och försök, att orsaken, hvarföre hönsen värpa mindre om vintern är. om sommarn, väl till någon del hörrörer från brist på värme i luften, men hufvudsakligen från brist på färska animaliska näringsämnen. Värmen kan änskaffas genom konst, i tillräckligt luftiga och eldade hönshus; men man har förut icke fästat uppmärksamhet på den rikliga animaliska föda, som enten j j finna sommartiden i de maskar och insektlarrer, som de då oupphörligt krafsa upp ur mull, sophögar, göd selhögar. 0. 8..1, — de Sora försökte att ersätta de under: .den kallare årstiden saknade insektlarverna och metmaskarne med hackadt rått kött, och försöket lyckades. När en viss mängd häraf gafs åt hönsen, jemte den vanliga växtfödan, värpte de om vintern likasom om sommar: Försöken utsträcktes snart till 300 hönor, som hvardera värpte i medelI val 15 tjog ägg hvar, eller tillsammans 90,000 ägg