BLANDADE ÄMNEN. Ko nungens af Neapel afresa. Skildrad af Charivariv. En betjent (stiger in till konung Frans): Sire, ett bud från Garibaldi anhåller om. den äran att få företräde. — Garibaldis ambassadör (inträdande): Sire, jag är hitkommen i ett mycket vigtigt uppdrag. — Konungen: Tala! — Måhända ni icke blir så särdeles belåten med hvad jag har att säga, men jag måste dock uträtta mitt ärende. — Tala! Jag kan höra allt. — Generalen sänder mig till er med den underrättelsen, att sakernas ställning i konungariket Neapel fordra en snabb och afgörande lösning. Jag har derföre kommit för att, med all möjlig respekt, bedja er vara god resa så snart som möjligt. — Ptro! ptro! — Saken är ytterst brådskande. — Hvilken dag tror Garibaldi sig kunna uppnå Neapel? — Den 7:de eller senast den 8:de. — Godt, då har jag ju ännu litet tid på mig. Det är i dag blott den 4:de. — Önskar ni regera i ännu tre dagar? — Ja, det skulle roa mig ganska mycket. — Ack, men då jag betänker huru litet ni här kan göra, skulle jag vilja råda er att med ens ge er utaf! — Jag har ännu icke mina saker inpackade... Jag väntar på en hundra koffertar mera eller så der omkring, hvilka min inpackare skulle skaffa — Ni skämtar säkert; ni tänker väl icke heller föra bort alla kronans mobilier? — Nej, blott mitt bordsilfver och öfrigt redbart; — Ni tänker då icke lemna något qvar åt diktatorn? — Åhjo, största delen af:.möblemanget. Dessutom-har ni ingen rättighet att tvinga mig flytta så snärt. — Hvarför då?— Garibaldi har icke sagt upp mig i laga tid. Jag har verkligen goda skäl att beklaga mig inför Europa, — Låt pu se att ni icke blir ond, så skola vi nog i fred och ro göra upp alltsammans. Det är för ert eget bästa, som !jag råder er att genast resa. — Men...... — Det skulle vara vida obehagligare för er än för Garibaldi, -om ni här stötte tillsammans. När de, som flytta ut och de som Hytta in i samma våning mötas i trappan, blir det alltid bråk. — Kanske ni här rätt; ni må derföre säga Garibaldi, att han kan komma om lördag. — Godt; farväl, sire. (Ambassadören aflägsnar sig, konungen befaller att man skall föra in kommendanten öfver hufvudstaden.) Konungen: Hör nu, kommendant, Garibaldi uppmanar mig att uppgifva platsen : åt honom. Det är indelikat; icke sannt? — Kommendanten: Sire, hvad kan ni väl vänta annat af en så rå soldat som han? — Äro mina koffertar i ordning? — Ja, sire. — Jag vill resa, för att träffa hertigen af Modena; han måste ha tråkigt att sitta så der för sig sjelf. — Han har väntat på er någon tid, sire, — Är allting iordningplockadt? — Ja; sire. — Jag vill inte lemöa efter mig ett fnask åt Garibaldi (ser ut genom fönstret). Hör hit! Hvarföre uppresa de. alla de der stängerna med flaggor på toppen? Kan. det vara min födelsedag, och. jag skulle ha glömt det? — Nej, sire, de resas för att fira Garibaldis ankomst. Godt, mitt folk.skall-säkerligen icke göra många ceremonier med: mig: Jag tror nästan det är klokast att jag begifver mig i väg. — Staden skall illumineras tre aftnar å rad, och det skall brännas utaf tre fyrverkerier. Om ni så önskar, kunna vi ju åse dem. En af mina vänner bar erbjudit mig tvenne platser i sina fönster, — Jag kan inte, fastän jag verkligen skulle med nöje se mitt folk vara glada och belåtna. Det. vore första gången i mitt lif. Kom, jag har beslutat att resa. (Vänder sig om vid. dörren.). Det var sannt, rif ned och slit sönder alla tapeter och draperier, som jag är tvungen att lemna efter mig... Häll olja öfver alla stolöfverdragen och slå ut alla fönsterrutorna. (Går). -— En blind tiggare, som i 7 år dagligen vidingången till kyrkan Petits Peres i Paris anropat allmänhetens medlidande, har nyligen köpt sig ett hus på gatan t:t Pierre Montmartre för 30,000 francs. Som han af köpesumman erlade 12,000 fr. kontant fann polisen sig föranlåten att anställa husvisitation hos honom och fann dervid en stor märgd värdepapper, obligationer och aktier. Mannen var ej en 3 k. concessionerad tiggare, och blef följaktligen arresterad oeh ställd under tilltal för obefogadt tiggerin. : — Ett origin:l. För fjorton dagar sedan anände till Hamburg en ung. man, vid namn K., från Warschau, hvilkens far skall vara egare af millioagr. Sonen reser för sitt nöje, men har nästan. på byarje ort, der han uppehållit sig, råkat i penningesörlägenhet, emedan han inbillar sig vara farligt sjuk