Nå Wilhelm von Braun. Med vestra posten har den underrättelsen ngått, att Wilhelm v. Braun den 13 dennes lidit i Uddevalla. I honom har en rikt besåfvad skaldenatur gått förlorad för vårt land. Tvåd han under lyckligare yttre förbållanden sunnat, med sin äkta humor, sin blixtrande jvickhet, sitt för det sköna och ädla känsliga inne samt sin lätthet i språkets poetiska benandling, blifva för vår litteratur, kan man ätt tänka sig. Brist på harmoni i hans väsen och den polemiska riktning hans poesi på sätt och: vis fick gehom den i sig sjelf berättigade 0; Position, hvari den trädde emot det sjukiga och sentimentald hos den nyare Upsalaskolan, hindrade, honom att nå den höjd han sljest såsom verklig original diktare, såsom skald med Guds nåde kunnat intaga. Emellertid skall von Brauns sångmö genom dej nyssnämda: egenskaperna och genom det varma, glödande, mot allt slags våld och förtryck, allt slags käst--och perukstocksväsende, mot adelshögfärd, så väl som mot presterlig grötmyndighet och knektpedanteri, i öppen kamp. framträdande. fribetssinne, hvilket karakteriserar henne, bevara åt skalden ett värderadt minne, äfven hos dem som icke gillade ellef värderade det uti v. Brauns produktioner, hvarigenom de kanhända voro mest begärliga för en-stor mängd af mindre bildade läsare, och som han, efter hvad vi veta, sjelf ringa skattade. Wilhelm August Detlof von. Braun föddes på Brängenäs i Elfsborgs län den 8 November 1813. Föräldrarne voro öfverstelöjtnan: ten och riddaren, sedermera postmästaren i Carlshamn; Kristian von Braun och Justina Milits, dotter äf en grosshandlare i Göteborg. Han blef uppfostrad hos sin farmoder, född v. Staffeldt; syster till den beryktade norskdanske generalen Staffeldt; blef kadett vid Carlberg 1828, 1834 underlöjtnant och 1839 löjtnant vid -Westgöta-Dals regemente, ifrån hvilken beställning han på begäran erhöll! afsked år 1846, för att få ostörd egna sig åt litterär verksamhet. Hans skrifter äro: Dikter, I-IV samlingen (ett urval af dessa. utkom i tysk öfversättning af Albano i Berlin 1854). — Calle,. också en poetisk kalender, 1843; — Carolina, poetisk kalender, 1844. — Bror, poetisk kalender; 1846: — Knutj-poetisk kalender, 1847. — Berättelser och utkast, 1847. — Den : namnlöse, poetisk kalender. 1849. — Lite nytt till julen, sex utkast, 1849. — Berättelser, reseminnen m. m.; ny samling, 1850.-.— Herr Börje, poetisk kalender, 1851. — Sju sofvarey: poetisk kalender, 1853. — Farbror Mårten; poetisk kalender, 1856. —-Z, poetisk. kalender, 1858. — (Såsom förut är nämndt, väntas tills julen utkomma en ny poetisk kalender af v: Braun med titeln ÅA): Wilhelm v. Braun begaf sig för några månader till vestra: skärgården, hvarest han i de salta böljorna hoppades återfå sin försvagade lifskraft. På en af skärgårdens yttersta klippor, i närheten af Lysekil, nedslog han sina bopålar, och baden tycktes till en början stärka såväl hans kroppssom själskrafter. Förhållandet ändrade sig dock innevarande September månad, och hans tillstånd blef så betänkligt, att han fann det nödvändigtatt uppsöka ett sjukhus, der ban under läkare kunde ordentligt vårdas. I torsdags begaf han sig derföre sjöledes till Uddevalla, men var vid ankomsten dit så sväg, att han måste bäras upp till länets lasarett, hvarest han snart utandades sin sista suck. I morgon den 18 Sept. komma v. Brauns qvarlefvor att jordföstas å Uddevalla kyrkogård.