Aftonbladet – 17 september 1860, sida 2

— Från Gefle skrifves, att potatessjukan är mycket allmän i flera al Helsinglands sydligare socknar. — Augusti månads kopparinvägning vid Falu krorovåg har utgjort 1,359 ctnr 25 skålp. alltsammans tillverkadt af storgrufvemalm:. . — Tidningen Helsingen för den 14:e berättar följande olyckshändelse: Under arbete med strömrensning i Ljusne elf inträffade häromdagen att 10 stycken arbetare, som voro sysselsatta att bryta löst en del ihoppackadt virke, hvilket gaf sig löst förr än det var beräknadt, följde medi strömmen; under ögonskenlig fara att omkomma allesammans. Fem af :dem räddades likväl, men tre omkommo och tvenne blefvo illa skadade; Strax härefter sprang bommen vid Askesta, hvarigenom en hel massa plankor och annat virke, afsedt att forslas på jernvägen, kom löst iströnimen, men utan att någon större eller betydligare skada för egarne der-: med förorsakats. Denoa sednare händelse hade ej, såsom ryktet velat förtälja, någon gemenskap med den förra olyckshändelsen, utan inträffade sednare. i — Göteborgs Handelstidning innehåller i sitt sednaste nummer för den 13 September en insänd uppsats med öfverskrift: Huru länge skall statens vestra stambana administre. ras på samma sätt som hittills?,, hvarutur vi återgifva följande: ! Vi ha nu sedan ett år jernvägstrafik på en sträcka af 17 mil, från Göteborg till Töre: boda, och på denna sträcka går mycket rik; tigt ett bantåg upp och ett ned hvarje dag; och hålles härför en dyr materiel och en likaledes dyr tjenstepersonal längs hela linien; men . hvad värre är, dessa glesa tåg gå likafullt på långa sträckor nästan regelmässigt tomma eller i bästa fallet med half last; — såsom bekant, upphäfves ej regeln af enstaka undantag. Naturligtvis kunde ej en stor trafik genast infinna sig, men det torde dock kunna ani tagas såsom obestridligt, att det sätt, hvarpå trafiken hittills reglerats, varit mera egnadi att motverka än att befrämja och framkalla en lifligare rörelse. Att i hela verlden aldrig funnits någor jernvägstaxa, som i otymplighet och oförstånd uppgått. mot. den hos oss först stadgade, äl en allmänt känd sak, och som äfven medgifves af män af facket. Sedermera ha visserligen, på enskildes enträgna yrkanden. ganska betydande rättelser egt rum, synnerligen för några få artiklar af mera allmän) vigtig beskaffenhet; men för mängden af va: ror står dock ännu allt för mycket qvar aj den ursprungliga oefterrättligheten, synnerligen om ej af samma vara sändes hel vagnslast. Saken är så allmänt känd, att några faktiska belysningar torde vara nära öfverflödiga, hvarföre jag endast i förbigående vill anföra ett enda exempel i stället för många. En varm och solig dag under sistlidne Juli höll en forbonde i grannskapet af mir bostad ; bonden, liksom hans magra häst, öfverhöljd af svett och damm. Jag frågade bonden, hvad ban förde på sitt tunga lass. och erhöll till svar att det var sista delen af ett parti bresilja om 20 tunnor, som han åtagit sig att forsla från Mariestad till Sköfde. Han drog härvid upp ur västfickan sin forsedel, som befanns upptaga hela transport kostnaden för nämnde parti bresilja från Göteborg sjöledes till Mariestad och vidare 4 mil på axel till Sköfde. Häri ingick såväl båtfrakt till Mariestad jemte kanalafgifter vic Trollhättan m; m. äfvensom hamnpenningar. lossning, . magasinering och speditionsafgift : Mariestad, jemte bondens forlön. Jag anno: terade de särskilda posterna och jemförde sedan, med biträde af. fullt sakkunnig per son, å Sköfde banstation den pr jernväg be. löpande frakten för samma gods, hvarvid de TÅ befanns, att om nämnde 20 tunnor bresilja tagits pr jernväg direkte från Göteborg till Sköfde Thade jernvägsfrakten stått öfver 20 rdr rm Ådyrare.n Å Insändaren visar derefter nödvändigheten a att våra jernbanors administration öfverlem: nas åt personer med vidsträckt affärskänne dom, i stället för att trafikdirektörerna hittill: gemenligen varit militärer, som saknat er sådan. — En Stockholmstidning innehöll för någor