Aftonbladet – 15 september 1860, sida 2

un kosa osterut. Uiver nagra Storre oppna järdar kommo vi snart åter in uti en skär;ård, hvilken hufvudsakligen liknar den vesterit belägna. (Forts.) UTRIKES. Med ångfartyget Lennart Thorstenson ha vi bekommit tidningar från London af dem 9, Paris och Brissel af den 10 samt Hamburg af den 11 dennes. Finska posten medförde idningar från Helsingfors af den 10 och Åbo af den 11 dennes. em TYSKLAND. Prinsen-regenten af Preussen skall sammanträffamed drottningen af England på Stolzenfels den 8 Oktober och med kejsaren af Ryssland i Warschau den 14 isamma månad. I Frankfurt ha förbundstrupperna af olika nationer varit i häftigt handgemäng med hvarandra. Österrikare och bäjrare höllo ihop mot preussarne. Flera blefvo å-ömse sidor sårade. ITALIEN. Uti en korrespondens från Turin af den 5 dennes meddelas följande om Sardinieng närvarande politik: : Fastän den halfofficiella organen försäkrat, att Farinis och Cialdinis resa till franske kejsarens hof i Chambery varit en etikettsak och ej haft något med politiken att skaffa, så är det dock-säkert, att mycket vigtiga öfverenskommelser blifvit dervid träftade, hvilka visserligen ej medfört konventioner eller förbindliga skrifvelser, men : väl fastställt en tydlig och bestämd öfverenskommelse rörande de talienska engelägenheterna. Enligt denna skall Sardinien -hvarken på direkt eller indirekt sätt befordra eller tillåta någon åtgärd, hvarigenorå Österrikes nuvarande besittningar angripas eller ofredas, Äfvenledes skall staden Rom och dess område Comarca, ända till Viterbo och Civitavecchia, anses såsom neutralt land för Sardinien och revolutionen. Utanför dessa gränser skall non-interventionen upprätthållas af Frankrike, det vill säga den skall icke blott iakttagas af Frankrike sjelft, utan Frankrikes understöd är lofvadt, om nämnde princip skulle kränkas af andra makter. För öfrgt har Sardinien fria händer uti Italien, hvarvid det förstås af sig sjelft, att man ej skall låta någon republikansk regeringsform komma i fråga. Detta är från vår regerings sida ett skenbart uppgifvande af Venedigs besittningstagande framdeles, hvilket landområde dock oundvikligen måste förenas med konungariket Italien, om en fullständig italiensk enhet skall kunna bildas. Men sardinska regeringen förtröstar på atttilldragelserna framdeles skola befria densamma från denna inskränkning, och hon räknar för detta ändamål isynnerhet på österrikiska regeringens egen framfart och hoppas att donna ej skall låta Sardinien blifva i saknad af giltiga anledningar att åter upptaga den venetianska frågan, alldeles som samma regering förut bragt itatalienska frågan i gång. Enligt dessa premisser torde det för närvarand2 endast bryta löst till strid i mellersta Italien, och allt häntyder på att så kommer att ske, medan Lamoriciere synes hafva beslutat att taga konungens af Neapel sak på sig. Hans resurser äro icke obetydliga. Nya förstärkningar ankommo oupphörligt från Triest till påfliga bären, och påfliga skattkammaren har fått mottaga ansenliga summor i understöd. I följd deraf lefver man uti Rom i det hoppet att Lamoricigre blott behöfver röra på sig för att tillintetgöra sardinska hären och Garibaldis friskaror. Man hyser den öfvertygelsen att Österrike, efter Lamoricieres segrar, understödt af Preussen och Ryssland, skall få en förevändning att sjelf slå till och icke blott uti Italien, utan äfven i Frankrike återställa legitimiteten. Sådana äro romerska kurians drömmar, på hvilka väl ett förskräckligt uppvaknande snart skall följa. Romerska staten skall ytterligare se sig beröfvad några af sina provinser. Skall Österrike -dervid förblifva en overksam åskådare och låta non-interventionens princip förblifva gällande? Detta betviflas åtminstone här, och man vidtager för alla händelser alla erforderliga krigiska förberedelser. När man ser de stora rustningarne och förberedelserna, kan man ej tro annat än att kriget står för dörren. Bataljoner af mobilt nationalgarde bildas, reservmanskap kallas under vapen, trupper koncentreras på flera vigtiga strategiska punkter på fullständig krigsfot, armebagaget organiseras på krigsfot, ammunition och proviant af alla slag hållas i beredskap, och förändringar af kårkommandot vidtagas, som häntyda på aktiv tjenst.