Aftonbladet – 11 september 1860, sida 2

UTRIKES. Vi ba i dag med södra snällposten bekom-mit tidningar från London af den 4, Paris ch Brissel af den 5, Berlin och Hamburgaf Jen 6 samt Köpenhamn af den 7 dennes. FRANKRIKE. Grefve Persigny har, då grundstenen till en. 1y kyrka lades i Roanne vid Loire, inför em alrik samling åskådare, af hvilka en stör del: bestod af prester, hållit ett tal, som mottogs med oändliga bifallsrop, emedan det hand-lade om kejsarens djupa tillgifvenhet för påf-ren, och kejsarens förtrolige vän deri sökte: Idagalägga, att Frankrike, hvars svärd ännu beskyddar påfsen, städse gjort sin pligt mot kyrkans öfverhufvud. — Jan, utropade Han, Frankrike har hållit trogen vakt, mem Österrike öfvergaf den åt dess bevakning anförtrodda delen af Kyrkostaten, och. följden: leraf blef, att -påfven förlorade Romagna. (Långvariat bifall). Men detta det påfliga om-rådets prisg.fvande skulle ej bringa Österrike någon lycka (stor sensation); ty genom slaget: vid Solferino blef det nödsakadt att sluta fred bifall). Då Österrike och Frankrike i denna fred förbundit sig att afhålla sig från all intervention, så förblef Romagna förloradt för påfven, emedan han ej ensam kunde försvara: det. Nu väckte Kejsaren i sin lika ovilkorliga som klarsynta tillgifvenhet för påfven (bifall) det bekanta förslaget, som gifvit anledning till så mycket oväsen och så orättvist klander. Det gick ut på alt låta Europa, låta hela den katolska kristenheten garantera den: hel. stolens stater och derigenom för alltid stadfästa påfvens oberoende och säkerhet: (Långvariga bifallsrop). Att dessa visa, ädla: och högsinnade förslag (bravo! bravo!) — så. slutade grefve Persigny sitt tal — skulle till en tid vanställas genom de bakom religionens: täckneantel dolda partiernas okunnighet, villfarelser eller hat, kan ej förundra någon; men det kan jag säga er, mina hrr, att alla statemän af någon betydenhet ; Europa ansett dessa förslag vara de mest öfvertygande bevisen på kejsarens tillgifvenhet för den hel. fadern, att. arla påfvedömets religiösa fiender i Europg fröjdat sig öfver deras förkastande, samt att ändtligen Italien, om de blifvit antagna, skulle i denna stund varit fritt samt Rom skyddadt för alla faror (bifall) 0. 8. VY. ; ENGLAND. Den skottska Garibaldi-komiten skall till dem 31 Aug. ha värfvat 160 frivillige i Glasgow och 110 i Edinburgh. Bland andra anmälde sig en tolfårig gosse från Dalkeith, som försäkrade, att han att börja med skulle sgöra aytta åtminstone: vid trumman. Den modige gossens sorg var bitter, då komiten skiekade honom tillbaka hem till hans far. SPANIEN: Enligt telegram från Madrid hade drottning fsabella ställt i ordning ett af sina slott åt konung Frans II af Neapel, i händelse han; efter att hafva blifvit förjagad från sina staer, skulle önska att vistas i Spanien. Man srinrar sig härvid, att konungen af Neapel länge vägrade erkänna drottning Isabella, hvilken, som bekant är, först efter en långvarig ;ch hårdnackad strid mot legitimisterna lyeka1es försäkra sig om Spaniens krona. TYSKLAND. Vid tyska nationalföreningens allmänna, af sfver 500 ledamöter från många tyska stater jevistade möte i Coburg d. 4 September förclarade mötet nästan enhälligt sin mening vara itt en centralstyrelse öfver Tyskland bör upprättas och en gemensam statsförfattning inföas. Den föregående diskussionen var mycket liflig. En tysk tidning berättar, att äfven konunsen af Bayern blifvit af ryske kejsaren inbjuden till det förestående mötet i Warsehau mellan Alexander samt kejsar Frans Josef och prinsregenten af Preussen. I anledning af de ofta timade kollisionerna aellan civila oehjsmilitärer har justitieminitern anbefallt landtstyrelserna, att genast till honem inberätta hvarje sådan händelse och tt använda hela sitt moraliska inflytande för att häpamaa vidare uppträden.