rest, i Europa. Han egde allmän bildning och tycktes lifvad af den mest eldiga och framför allt af den mest rena patriotism; skada blott att anblicken af den europeiska civilisationer, den han studerat i-Paris och London, hade vilseledt hans omdöme vid .dess inympande på ett folk, som ej-bhöll jemna steg med oss; emedan det ej hade bakom sig tio sekler af sociala strider. . Han ville gifva tidens: gång fördubblad fart, göra för Ame rika hvad Peter den store gjort för Ryssland; men som han ej egde samma medel som Peter den store, strandade han. s Måhända skulle emellertid Rivadavia ha lyckats, om hans snille varit förenadt med någon smula finbet; men ban sårade menniskorna i deras Vanor; vissa vanor utgöra en natioralitet; anra en stolthet. Han skämtade öfver den amerikanska klädedrägten, han åda-galade sin afsky, för chaqueiwn, sitt förakt för chiripans Jlandtboens vest och kjortel; och som han på samma gång icke dolde sin förkärlek för bonjouren-och su:touten, gjorde han sig småningom impopulär och såg makten dunsta bort för sig. Och likväl, buru mycket har han ej gifvit landet i utbyte mot de båda klädesplagg han ville beröfva det? Hans förvaltning är den lyckosammaste, som Buenos Ayres någonsin baft; han grundlägger universiteter och lyceer; han inför vexelundervisning i skolorna, Under hans administration inkallas lärde från Europa; konsterna beskyddas och gå framåt, med ett ord, Buenos Ayres kallas inom lanI det Sydamerikas Athen. i Vi ha redan talat om kriget med Brasilien, .som började 1826. För att fortsätta detta krig, gjorde Buenos Ayres oerhörda uppoffringar, uttömde sina finanser och försvagade derigenom administrationens hjelpkällor. När finanserna voro uttömda och regerin