En utflygt åt öster. IL. Helsingfors den 15 Aug. Helsingfors läge och yttre fysionomi. — Prakt och planmässighet, -— Skatudden. — Senatstorget. -— Senatshuset och embetsmannabanana, — Universitetet. — Polyglotta inskriptioner. — Nikolaikyrkan. — En bastard af österländsk och vesterländsk arkitektur. — Ryska kupoler och korintiska kolonnader. — Sommarutflyttningar och extra befolkning..— Badsocieteten. — Ulrikasborg. — Rysk aristokrati på dansande fot. — Ryska sommaruniformer. — Upsaliensiska studentmössor och ryska flottan. — Den förste kossacken. — Sveaborg. Jag erinrar mig nu, att jag ofta hört omtalas, att Helsingfors skulle vara en vaoker stad med utmärkt belägenbet; men jag bär icke närmare fästat mig dervid eller, såsom stockholmsbo något bortskämd och med stara pretentioner i den vägen, tänkt att den skönheten väl icke lönade myoketatt tala om. Jag blef derförevi hög grad öfverraskad af der ståtliga anblick Helsingfors företer, då man, pösserande Gråhara båk och svängande nästar rähdt om. Wargskären, på hvilka Sveaborgs fästen höja sig, omsider löper in genom det. trånga sundet mellan. Gustafssvärd och Skans Jandet), samt ser den finska hufvudstaden i all. sin fägring och prakt utbreda sig på en halfö, rik på-pittoreska höjder, nästan på alla sidor omfluten af hafvet och omkransad af en vacker arehipelag af öar och holmar. Detär ingen öfverdrift att här tala om prakt, ty vid anblicken af de magnifika villorna eller privata lustslötten å Ulrikasborgshöjderna samt den mängd palatslika byggnader som utbreda sig framför bamnen och på sidan om de vackra esplanaderna, drömmer man ig förflyttad långt bort från det fattiga Saomilandet och tycker sig se en hufvudoch residensstad för något stort och rikt land. Helsingfors. har en helt och hållet modern prägel. Man ser lätt, att det är en ny: stad. I November 1808 nedbrann Helsingfors nästan helt och hållet och har sedermera blifvit återuppbyggd efter en ny plan, med stora torg, breda och snörräta gator och med all deh ) Sedan det sista kriget äro alla andra inlopp spärrade genom: försänkniogar, så att fartyg, som komma vesterifrån, måste göra en mycket lång omväg till staden. för att komma upp ti Ebro ANNE rr