Aftonbladet – 5 september 1860, sida 3

banan funnes de medel, som i fråga om StoekholmUpsalabanan alls icke kunde anskaffas, samt nyttan af att En gång få satt i gång ettrinhemskt fondsystem, då män i alla fall vore ense om att ett sådant borde vara fördelaktigt för landet. Sedan på framställd proposition landtmarskalken förklarat utskottets förslag hafva segrat, begärdes af grefve Taube votering, hvilken utföll så, att utskottets förslag med 56 röster mot 52 af ståndet bifölls. Mot detta beslut reserverade sig hr Hjärne. De öfriga momenten uti denna punkt, alla afstyrkande föreslagna jernvägsanläggningar, biföllos utan diskussion, hvarefter ståndet åtskildes kl. !, till 3, för att åter sammanträda kl; 6. Borgareståndet. I detta plenum föredrogs först statsutskottets utlåtande n:r 157, i anledning af 1859 års revisorers granskving af statsyerkets m. m. styrelse och förvaltning under 1857, som godkändes med undantag af 4 12, rörande navigationsskolornas fonder, som återremitterades på anmärkningar af hrr Kock och Rinman. Sammansatta bevillnings-, lagsamt ekonomiutskottets betänkande n:r 15, tillstyrkande skatt å cigarrer, afslogs efter en längre och liflig debatt med 45 röster mot 11. För bifall till utskottets förslag talade endast hrr Rydin, Lallerstedt och Boman, hvaremot hrr Carlsson, Renström, Lindeström, Bager, Lindstedt, Staaff, Ericsson, Dahm, Lundblad, Palander, Hierta, Schwan, Wallenberg, Ridderstad, Blanche och Lamberg yrkade afslag. Derefter antogs med 30 röster mot 23 presteståndets inbjudning om deltagande i beslutet att bankotjenstemännens löner må på ordinarie stat uppföras. Statsotskottets utlåtande n:r 158, tillstyrkande vissa åtgärder i anledning af väckt motion för vinnande af besparing i anläggnings-, driftoch underhållskostnad af statens jernvägar, bifölls utan annan diskussion än att hr Wern lemnade åtskilliga statistiska uppgifter, hvarigenom han ville visa att ejresultatet af jernvägarnes inkomster visade sig så mörkt, som utskottet syntes hafva föreställt sig, och hvilket framkallade åtskilliga genmälen å Hiertas sida. Statsutskottets utlåtande n:r 163, afstyrkande väckt motion angående upplåtande af kronan tillhörig mark vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori för en slussanläggning, afslogs, och i stället beslöts, på förordande af hr Schenström, att ståndet skulle besluta en skrifvelse till K. M. af innehåll att derest K.M., efter hvad som i frågan förekommit och efter nödig ytterligare pröfning, skulle finna skäligt bifalla upplåtande af den ifrågavarande marken, ständerna dertill lemnade sitt bifall, och beslöts, äfven på framställning af hr Schenström, en inbjudning till de öfriga medstånden att i detta beslut sig förena. Bondeståndet. Med. anledning af förstärkta statsutskottets omröstning i går afton, om anslag till börjande af nybyggnad af en ångfregatt, väckte Svensån motion: om särskild framställning från ståndet i ämnet. C. A. Larsson understödde lifligt saken, hufvudsakligen i syfte att få dylika arbeten utförda med skyndsamhet. Derefter förekom frågan om det inhemska fondsystemet. Ingen talare motsatte sig utskottets förslag; men icke heller väntade någon stora resultater af detsamma. Mengel, som öppnade diskussionen, ansåg det såsom en from önskan, och Nils Larsson betraktade saken såsom ett försök. Under diskussionens fortgång framhölls, att de förfallna räntekupongerna borde mottagas i statens uppbörd, oeh hufvudsakligen för att vinna ett stadgande derom, återremitterades frågan till utskottet med 40 röster emot 35, som voro för bifall till utskottets framställning, sådan den blifvit gjord i utlåtandet. x: De öfriga anmärkningarne gingo utpå att räntan skulle fastställas till 5 procent, hvilkettaf många bestreds; att stadfästelse och garanti skulle lemnas af regeringen, hvilken åsigt fiek blott några få för sig att obligationerna skulle .utfårdas på mindre belopp än 100 rdr; hvilken åsigt icke fick understöd, och att en del obligationer skulle ställas å 100 rdr, med rättighet för fullmäktige i riksgäldskoöntoret att bestämma högre valörer om så skulle finnas nödigt. För öfverlägghingen skall närmare redogörelse meddelas en annan dag. Derefter biföllos utan diskussion statsutskottetsntlåtanden n:ris 166 och 171; men i fråga om utlåtandet n:r 167, angående kostnaderna föu tryckningen af riksståndens protokoller, uppstod en diskussion, derunder man framhöll onödigheten synnerligen af det fåtaliga presteståndets anspråk på 500 exemplar af dess protokoller, då bondeståndet, med dubbelt så många ledamöter åtnöjer sig med 600 exemplar. Emellertid blef utskottets framställning bifallen.