Aftonbladet – 4 september 1860, sida 3

Landstigningen i Calabrien. (Skildrad af Times korrespondent.) Messina d. 15 Aug. Garibaldi var borta, men några gnistor aj hans snille funnos qvar — detta snille, som organiserade marscherna och kontramarscherna i Lombardiet och förde oss till Palermos portar. Passagen öfver ett vattendrag, äfven om det är föga bredt och djupt, är i en stark fiendes åsyn alltid ett allvarsamt företag; ännu mycket betänkligare är det att öfvergå ett vatten, der förfärliga strömmar möta hvarandra, och hvilket är flera hundra famnar djupt och ingenstädes smalare än två engelska mil, och detta i åsyn af örlogsångfartyg, som vi ej kunna möta med ett enda dylikt, samt fyra svåra batterier, ett halft dussin kanonbåtar och erl krigsstyrka utåt kusten, som är minst lika stör som vår egen. Allt detta utgjorde just skäl, som kunde förmå en skicklig general att försöka en landstigning på någon annan punkt, emedan hela uppmärksamheten var riktad mot denna punkt ensam, och Garibaldi var den man, som minst förbisåg. denna fördel. Innan han reste, hade det blifvit beslutadt, att vi skulle göra en frontförändring och, under det vi bibehöllo skenet af att vilja företaga något vid sundet, landstiga på någon annan del af kontinenten på andra sidan om detsamma. Genom dessa dispositioner förbereddes en landstigning på östra och södra kusten af CaJabrien, på den vestra och vid sundet. Dessa landstigningar voro dock beroende af de operationer, som Garibaldi sjelf gått att öfvervaka; och det är nu tid att säga något om dessa. Helt kort efter Garibaldis ankomst till Messina kommo flera ansedda patrioter från det påfliga området öfver hit, för att uppgöra eni plan till ett anfall på. de påfliga provinserna. Det beslöts, att det skulle företagas satotidigt med landstigningen på kontinenten, ungefär i medlet af Augusti månad. Sex tuse man hade blifvit samlade och höllosiberedskap för denna coup, och en insurrektion skulle på samma gång bryta ut i de påfliga staterna. . De 6000 man skulle i småhopar föras öfver till Sardinien samt der upptagas af ångartyg från Palermo och kastas öfver på fasta landet. Tiden för landstigningen på kontinen(en från Sicilien skulle bero af förberedelseroaå fullbordande på Sardinien, och då de voro SR skulle signalen gifvas här på samma gäng. Hittills har ej någon sådan signal blifvit gifven, och följaktligen äro dispositionerna Pe atten förflöt lugnt och utan ringaste oro