Aftonbladet – 3 september 1860, sida 3

entreprenadk stnaden, och detta uppväckte långvarig diskussi n. Särskildta förslag till beslut härom framställdes sf följande: Prosten Sonden: att, der sådant enlig stadgade grunder finnes af behofvet påkalladt och till ändamålet ledande, statsverket må komma de sk jutsskyldige till hjelp med bidrag till entreprenadko inaden; prosten Ljunggren: att 100,000 rdr årligen ställas till K. M:ts disposition för att, efter de gr nder EK. M. finner lämpligast, användas till hjelp i ntreprenadkostnaden, der den jemförelsevis hårdast iryckers; riksarkivarien Nordström: oatt till K. M:t. disposition ställes en summa af 100,000 rdr årligen att användas till lättnad af skjutsningstungan i de fall, der den genom entreprenad bestrides och ka blifva särdeles tryckande, dock att detta understöd cke i något fall må kunna öfverstiga !y,:del af h.ad de skjutskyldige sjelfve betala. För den åsigter, som uttalas i dessa förslag, eller att staten i någon mån skulle bispringa de skjutsskyldige i entreprecadkostnad, talade kyrkoherden Otterström, doktorerna Sandberg och Björkman samt professor Carlson, !varemot doktorerna Wåhlander, Rundgren och Sundlerg yrkade förkastande af utskottets förslag utan att sätta något i dess ställe. Vid voteringen var först fråga om anslag skulle beviljas eller icke, oc sedan ståndet med 22 röster mot 12 bestämt att anslag skulle fördetta ändamål gifvas, kom man till de särskildta förslagen. Först voterades emellan riksarkivarien Nordströms och prosten Sondens förslager såsom kontraproposition, och sedan det förra med 19 röster mot 15 dertill blifvit antåget, segrade äfven riksarkivarien Nordströms förslag i hufvudvoteringen med 17 röster emot 14, som önskade prosten Ljunggrens förslåg: Vid I1:stå hemställan å sidan 6 i betänkandet antogs ett af kyrkoherden Otterström framstäldt förslag, att i afseende på kungsoch kronoskjutsningsbesväret annan förändring icke bör vidtagas än att, der gästgifveri och postskjutsen upphöra såsom naturaprestation utan de skjutsskyldiges tillskott, skjutsskyldiga hemman, såframt de icke äro helt och hållet eller i viss mån från kronoskjutsning befriade, förklaras böra i kungsoch kronoskjutsningen deltaga. Å sidan 14 föreslås: vatt rikets ständer måtte å riksstatens 7:de hufvudtitel anvisa ett årligt reservationsanslag af 70,000 rår rmt, att till postverket utgå såsom ersättning för den ökade kostnad, som, genom postskjutslegans höjande till likhet med gällande entreprenadlega, komme att uppstå, med bemyndigande för poststyrelsen att använda de besparingar, som å detta anslag kunna göras, till ordnande å postvägar af gemensam befordran af post och resande, och för bifall härtill, äfvensom att ståndet i sammanhang dermed måtte ingå i granskning af utskottets särskildta yttrande öfver vissa SS i komiterades förslag, talade professor Carlson och kyrkoherden Otterström. Doktor Rundgren, med hvilken prostarne Melen och Ljunggren m. fl. instämde, framlade följande förslag: att sedan ståndet afslagit den af komiterade i 1 f föreslagna grunden för skjutsningsväsendets ordnande inom riket, detsamma icke anser sig böra ingå i pröfning af det förslag komiterade afgifvit, utan beslutar för sin del att å riksstatens 7:de hufvudtitel anvisa och ställa till K. M:ts disposition ett årligt reservationsanslag af 70,000 rdr att till postverket utgå såsom ersättning för den ökade kostnad, som genom postskjutslegans höjande till likhet med i öfrigt gällande skjutslega komme att uppstå; med bemyndigande tillika för poststyrelsen att använda de besparingar, som å detta anslag kunna göras, till ordnande å postvägar af gemensam befordran af post och resande, öfverlemnande till K. M. att bestämma de reglementariska föreskrifter, hvilka för denna trafik kunna befinnas nödiga.. Ståndet antog detta förslag genom vetering med 19 röster mot 8. Slutligen biföllos utan diskussion statsutskottets utlåtanden: n:r 168, tillstyrkande, i anledning af K. M:ts proposition, anslag för åvägabringande af ifrågasatt förstärkning af K. M:ts högsta domstol; n:r 169, tillsyrkande beviljande af 8,000 rdr till magister M. Wiberg, såsom honorarium för en af honom uppfunnen räknemaskin; och 170, tillstyrkande en skrifvelse till K. M., i anledning af väckt fråga om sammanfattning och skiljande från Westernorrlands läns arkiv af de allmänna handlingar, som röra Jemtlands län. Borgareståndet. Lördagens förmiddagsoch aftonplena upptogos helt och hållet med öfverläggningen om StockholmsUpsala-banan. För bifall till utskottets afstyrkande talade hrr Wallenberg, Kistner, Ekholm, Hierta, Weern, Lallerstedt, Lindeström, Björck, Berg och Blanche. För afslag å utskottets afstyrkande och blifall till prosten Schrams reservation, sedan hr Lovn frångått det af honom särskildt, i öfverensstämmelse med presteståndets beslut, afgifna mera detaljerade förslag, talade hrr Lovn, Sundvallsson, Rinmans och F. Schwan, hvilken sistnämnde dock fäste det vilkor vid lånet, att penningarna skulle upptagas af riksgäldskontoret samt att de båda städerna Stockholm och Upsala kostnadsfritt skulle upplåta jord till bangårdar. För bifall till prosten Schrams reservation yttrade sig vidare hrr Boman, Gråå, Sundblad, Grape och Wedin, af hvilka sistnämnde talare ett par äfven instämde i de vilkor herr Schwan särskildt framställt. Vid votering bifölls utskottets mening med 36 röster mot 18. Utan diskussion godkändes derpå utskottets afstyrkande i andra punkten af begärdt understöd för jernvägsanläggning från Stockholm öfver Stäket till Sagån. Bondeståndet. Om statsunderstöd åt jernvägsbolag. ÖOfverläggningen om statsutskottets utlåtande n:r 160, i anledning af gjorda framställningar angående statsanslag, låneunderstöd eller räntegaranti för föreslagna jernvägsanläggningar, äfvensom inlösen för statens räkning af Örebro—Arboga-banan börjades af Johan Persson från Upsala län. Han förklarade sig afstå från motionärens förslag samt aflemnade ett skriftligt, hvilket vi en annan dag skola meddela, men som nära öfverensstämde med det, hvilket doktor Schram i sin reservation framlagt, utgående på ett statslån. Per Persson från Wermland var missnöjd med utskottets afstyrkande af hans motion om väg från Arvika till norska gränsen, och tyckte att utskottet icke bort favorisera någondera vägen, utan antingen bort bifalla alla de väckta motionerna orm understöd åt enskilta banor eller ock afslå dem alla. Anders Eriksson från Elfsborgs län inledde sitt anförande med förklaring, att han är från en ort, som aldrig kan hoppas få någon jernväg, så att han derföre borde anses opartisk. Han kunde icke undgå att finna en väsendtlig skillnad i motiverna för stats understöd åt Boråsbanan och Upsalabanan. Borås banan stöter intill statens jernväg och blir således ett slags mätare för denna samt kommer således att bereda staten en direkt vinst. Af Upsaälavägen deremot kan staten endast hafva indirekt vinst genom de fördelar som i allmänhet uppkomma genom en ort: upphjelpande. Boråstrakten har för öfrigt redan er så uppdrifven industri, att den endast behöfver jernväg för att kunna täfla med utlandet. Den är för öfrigt vanlottad så tillvida, att alla dess transporter; au måste ske på axel eller släda. Upsala är tillsängligt sjövägen. För öfrigt fann han såsom skäl mot beviljandet af understöd åt Upsalavägen: att nan skulle trassla in staten i et bolags affärer geom räntegaranti; att ifrarne för banan icke kunnv komma öfverens om sträckningen öster eller vester m Sigtunafjärden, och att staten icke hade medel lertill. På dessa grunder ville han för närvarande iträda utskottets mening. Per Erik Andersson från Westmanland yttrade sig samma syfte som Anders Eriksson, betraktade Jar erssons förslag såsom en ny motion, hvilken bort a! tskott behandlas innan den kunde till afgörande i tåndet upptagas. Han skulle icke vara emot en terremiss, men önskade helst afslag på Johan Pers2 tet 3 RR or EETEEEENERIGEAEE AMD AM mm