Aftonbladet – 31 augusti 1860, sida 2

MATE VEL ULCIJERL RE ORBUTE CA TIISESEIU TABS GE ULT hvar, men ingenstädes verkliga ekskogar utom på denna ö.. Runsala har varit en kungs gård, men har på senare tiden blifvit inköpt af Åbo stad, som utarrenderar särskildta stycken af densamma för anläggning af sommarnöjen. Man ser en mängd vackra och pryd liga villor resa sig här och der på stränderna. och kommunikationen mellan staden och dessa landtställen samt de båda allmänna, med värdshus försedda promenader, som finnas på Runala, underhålles genom en särskild liten ångbåt, som heter Ilo (glädjen). Hit vallfärdade redan i.fordna dagar Åbos akademiska fäde: och ungdom, och man visar en: källa, son: ännu bär namn at Chorei källa, derföre at stället skall ha. varit en älsklingsplats: fö, skalden Chorzus, som här diktat flera af sins qväden. Vid ett besök på detta ställe sen! på aftonen, sedan det börjat skymma, hörde jag på afstånd en underlig sång. En försångare sjöng en strof i sender -på en vacker. men. mycket melankolisk . melodi, och derpi instämde en hel mängd i chorus. Dethela lät helt vekt menharmoniskt. och -bar er mycket främmande prägel... Det var ryskt flottmanskap, som lät sina kanske vid Wolga: fjerran stränder alstrade sånger ljuda i de: främmande nordiska landskapet: Det är naturligt att ett besök -egnades å! domkyrkan, både för sjelfva den vördnadsbjudande byggnadens skull och tör de freskomålningar, sompå sednaste tiden blifvit af hr Ekman utförda i,dess chor, Jag vet emellertid icke om det myckna, jag hört och läst om dessa målningar, otillbörligt stegrat mina förväntningar i afseende på deras betydenhet och konstvärde, hvaröfver en annan hr Ekman utgifvit en hel bok om nära 200 sidor 8:0. De smärre bibliskhistoriska framställningar, man här finner, böra inga spår af originalitet och snille, och de båda större bistoriemålningarne. af hvilka den ena framställer biskop Hearik. döpande finnarne, den andra åter biskop Agri cola, öfverlemnande den, finska bibelöfversättningen åt Gustaf I, äro visserligen utmärkta genom korrekt teckning och skicklig gruppering, men sakna den i bögre mening historiska anda. och helgjutenbet, som kunna åt en dylik framställning ge karakteren af en monumental -historiemålning. Hr Ekman har icke helier besegrat svårigheterna i sjelfva freskotekniken, hvars höga utveckling och fulländ:ning man i våra dagar har tillfälle att beundra, t. ex. i en Kaulbachs berömda arbeten. Här är icke platsen för en närmare behandling. af detta ämne, .hvartill jag en. annan gång torde få ett lämpligare tillfälle: r En svårighet, hvarvid en svensk är alldeles ovan, och som genast möter på finsk botten, är den stora bristen på skiljemynt. Den. som icke har någon erfarenhet deraf, kan näppeligen föreställa sig de otaliga obehag,) som af en sådan brist uppstå i handel och vandel och i den dagliga beröringen menniskor emellan. Bristen på skiljemynt har varit så stor, till följd deraf att silfret försvunnit ur rörelsen, att det varit omöjligt att vid bandel vexla en rubel, utan har den säljande fordrat jemna penningar. Vid vexling kunde man nu erhålla bela högar af kopparmynt, som man j icke visste hvar man skulle herbergera. Sedan: finska banken börjat utsläppa i rörelsen de nya sedlar på 1 mark (i värde motsvarande 1 franc) som den fått rätt att utgifva, börjar dock detta onda att något aftaga, men silfret förblir någonting rart och sällsynt i rörelsen. Sverge torde, i förbigående sagdt, vara det enda Jand i verlden, der man vid vexling ber I: om ursäkt för det man besvärar med silfver. Under det. bristen på skiljemynt var som allrastörst företogo sig några bruksegare och andra större industriidkare att, för att möjliggöra liqvider och aflöningar, utgifva tryckta förbindelser på bråkdelar af en: rubel... -Gäl-1. lande lagar:och författningar bestämma strafI fet-för ett dylikt obligationsutfärdande till detsamma som för sedelförfalskning,nemligen att utfärdaren .Pskall-varda hängd?. . Meninöden har ingen lag..; Detta. ha: både. de :ifrågavarande industriidkarne och-styrelsen insett. En guvernör, i ett.af de nordliga länen ingaf en formlig rapport härom tillfinska senaten, men denna rapport har blifvit.iall stillhet förbigången och alldeles ignorerad. I Jacobsstad lärer man för någon tidsedan ba såsom skiljemynt begagnat ett slags der i staden mycket -brukliga större kringlor, Jag kan likväl icke med något anspråk på tillförlitlighet uppgifvayhuruvida: detta .nödmynt förlorade något i värde, sedan det någon längre tid cirkulerat ur hand i hand. Man klagar äfven här öfver det ihållande regnvädret, som försvårar skörden. Här är man emellertid belåten, om man endast kan få så mycket uppehållsväder, att man kan skära och inköra säden. Torkandet sker. i riorna. Rior finner man öfverallt, hos den. förmögnaste : possessionat och den ringaste tor-å. pare. Det är en fördom att tro, att det ärk. så särdeles kostsamt att hafva och begagna eldrior. Deras anläggning är ytterst enkel, och till 100 tunnor säd åtgå endast omkring 3 famnar ved och .denna senare kostnad har man ersatt redan genom den bättre beskaffenhet, den större varaktighet säden gehom denna behandling erhåller. Den nuvarande höstväderleken borde vara -en anmaning för våra landtbrukare att på allvar eftertänka, om icke samma naturförhållanden, som i Finland framkallat riorna och gjort dem allmänna, äfven tala för deras allmännare införande i vårt land. För några timmar sedan passerade vi ruinerna af de utanför Hangöudd belägna fästena, hvilka under det sednaste kriget sprängdes illuften. De liksom hela denna del af skärgården, togo sig vildt och dystert ut i det mulna regnduskiga vädret. Det har nu emellertid klarnat upp, och jag lägger för tillfället bort pennan, ty jag ser Sveaborgs murar och kupolerna af dess grekiska kyrka, höja sig öfver vågorna; och vi nalkas den af Nordens Gibraltar försvarade Finlands hufvudstad. Kurir från Köpenhamn. pr Oc