Aftonbladet – 31 augusti 1860, sida 2

LANDTBRUK. Under nuvarande förhållande med rågskör : den, då en såbetydlig del af. densamma icke kunnattorr inbergas, torde det ej vara olämpligt att i minnet återkalla följande uppgift i 1858 års årgång af Bergelins Tidskrift för landtbruket: Doktor Lehman har, efter mångfaldiga med -mältad råg anställda försök, funnit, att om man till hvarje skålpund mjöl tager ett lod salt, som blandas i spadet till hvarje deg, så undvikes växtlimmets upplösning härigenom, hvilket är orsaken till den så källade stålranden-i brödet, och man får ett poröst -ochvälsmakande bröd: Vid en sammankomst med: tyska landtbrukare och forstmän i Braunschweig framvisade. doktor Lehnan bröd, bakadt af mjölet efter mältad råg och behandladt efter hans metod. Det lemnade ingenting öfrigt att önska, var väl jäst och ända igenom .pipigt och vackert. En annan bulle, bakad af samma slags mjöl, men ej efter herr Lehmans metod, var deremot legig, askgrå och hopsjunken samt kunde ej förtäras. Ur den nyss utkomna andra delen af-Arrhenii Handbok i svenska jordbruket återgifva vi öljande beskrifningar på två olika bergningssätt, som under. nuvarande regniga och ostaliga väderlek för många af våra läsare ej orde vara ovälkomna. Det första beskrifves ålunda: Män uppsätter längsefter midten af åkern enställning af gärdsel och stör, sålunda att störarne, såsom id hägning af vanlig gärdesgård, nedsättas parvis, nen på ett afstånd af 2 till 3 alnar emellan hvarje var, efter grofleken af gärdslet, hvaraf första hvarf-et lägges horizontelt halfannan tilltvenne alnar ifrån narken, på band gjorda af en lock af den nyskurna 4den, som omviras såatt axen blifva hängande... Till ingefär lika höjd öfver detta gärdslehvarf, mer eller -nindre efter sädens längd, upplägges ännu ett dylikt stadigt virke, på starka band. På båda sidor om len nedre stången ställas sädesbanden helt tätt, bundna, om vanligt, på midten af kärfven. Man låter samidigt några man binda ett behöfligt antal kärfvar, :tt upphänga på den öfversta stången. Dessa böra saraå små, med ett hårdt band nära vid stubbändan, venas midt itu, samt upphängas helt tätt, och bilda -Älunda ett ganska godt halmtak). Axen: på de sedre stående kärfvarna sitta alldeles skylda under ie hängande, hvilkas ax, såsom nedåt vända, icke xunna synnerligen skadas af regnet, och då alltsammans likväl är löst, kan hvarje vindflägt obehindradt spela in och upptorka den fuktighet, som möjligen. sunnat intränga. Slutligen upplägges räffset (lösinzen) allra öfverst, och skulle hässjan synas lutw åt sågon sida, bör man med en och ännän gärdselstång ippstödja densamma. Då säden sålunda är uppsatt, san man äfven anse den bergad och skyddad, så att 00 ej. tager skada...Man.behöfver ej, som annars, ) Är säden ojemn, så väljes till dessa hattkärfvar den säd, som har längsta halmen.