Aftonbladet – 30 augusti 1860, sida 1

farande bilda fviltskärer; det har lemnat nöstan inga resultaters, det har gjort sig förtjent af att degraderas! Det var i sanning att vänta af en aktad vetenskapsman, att han skulle hafva uppfattat denna vigtiga fråga från en högre synpunkt än han gjort; och Jäsaren måste efter denna början nästan beklaga, attförfattaren lemnat sina blommor för att inträda på ett fält, der stigen blir alltmer villsam och full af törne. Om en högskola, fortfar hr Agarda, blefve inrättad i hufvudstaden med 14 professorer i stället för de 4—5,som nu finnas vid universiteterna, så skulle kurserna blifva svårare, och af denna orsak lärjungarnes antal mindre, läkarebristen större! Den ringaste eftertanke säger oss, att denna slutsats är fullkomligt oriktig. Kurserna hafva under de sista 20 åren af sig sjelfva blifvit allt svårare, d. v. s. allt. grundligare och lärorikare, och likväl samtidigt, ja i följd deraf, har: antalet af medicine studiosi på 20 år fördubblats; — och kan man vänta något annat? Skulle svenska ynglingar -hafvar så mycket förlorat i kraft, att dedraga: sig undan ett studium derföre att det nu fordrar mera af dem, men också gör dem bättre vuxna sitt vigtiga -kall? Ligger icke deri en kraftig sporre till: täflande ansträngning? . Och om hkväl det i högre mån växande behofvet af läkare ännu är känbart, vore det väl bättre, om man så ställde till, att de blefve flera, fast sämre, och läte qvantiteten ersätta qvaliteten? -Hr Agardh förordar en egen klass af läkare för militärer, till bildning underlägsen den: civila läkarekåren; men han har dervid förbisett, att man nu allt mer och mer, ja äfven i Frankrike, der dock behofvet af militärläkare är så stort, insett det felaktiga i-en dylik: fördelning, då hvar och en,shan må vara professor eller militär, eger: lika anspråk att: vårdas af bäst möjligen bildad läkare. Hvad kursens svårighet angår, skulle författaren kanske kunna få ett exempel för sin sats i hvad han -berättar om institutet. Man vet, att Carolinska institutet med sina 17 1ärare gjort kursen för den unge läkaren allt mera lärorik och grundlig, d. v. s. allt: svårarev;: det är väl derföre som — efter hrr Mestertons och Agardhs framställning — elevernas antal der är så förvånande litet, nemligen på 30 år knappt mera än halfva dussinet tillsammantagnax, d.v.s. 0,2 om året — medan: Upsala årligen har 100, Lund 30. Visst har förf. fått veta, att i Stockholm plägar finnas 50—060 studenter, ja väl 150—160, men dessa, säger han, äro studerande från universiteterna, som uppehålla sig i Stockholm för tjenstgöring och studier, och rätteligen bort höja antalet af medicine studiosivid universiteterna,. : Alltså, desse unge män, som i Stockholm idka: studier, de böra icke för den tiden upptagas såsom studerande i Stockholm, utan såsom studerande i Upsala eller Lund, förmodligen derföre att de derifrån hafva sina studentbref, hvilka tyckas vara ett slags märke, som utvisar hvem de egentligen tillhöra under det de gå på vetonskapligt bete i Stockholm. Komiterade hafva uppgitvit såsom på en gång i Stockholm növarande medicine studiosi till 50—60, och i professorernas årsberättelse uppgifves sammarlagda antalet studerande vid Carolinska.i stitutet under årets lopp till 150—1 lande under. olika år). Sistnämnda summa anger sålunda icke de samtidigt närvarande; och derigenom torde ,det mysteriuso hr Agardh bebagat finna i dessa båda olika sifferuppgifter lätt förklaras. Det hade icke tillhört komitån, säger förf., att uppgöra förslag till en medicinsk högskole, men om komiten bade haft detta uppdrag, så har den felat i att hafva gifvit ett förslag efter dimensioner, söm passa för Frankrike och England, ej för det fattiga och glest befolkade Sverge. Ej nog, sägerhan, att teologien och juridiken skola blifva väckta, äfven de, till anspråk på en likadan utveckling, för hvilken man ej kan se någon gräns, — hvar skola vi stå om 20 år? Kan Sverge med 2—3 millioner innevånare behöfva ett läroverk, som hvad lärarnes antal beträffar står i temlig paritet med Ecole de Mådecine i Paris? — Hvar vi skola stå om 20 år, det veta vi visserligen icke; antagligen skola vi äfven då vara efter vår tid. För närvarande förhåller detsig så, att de olika lärarnes antal vid ett läroverk är beroende på vetenskapernas utveckling, icke på innebyggarnes antal i landet. För 50 är sedan var den profession, som i Hr Agardh har en utmärkt målsman, förenad med kemi och zoologi hos en person. När dessa ärnen, som numera hvar för sig fylla en mans lif, åtskildes, frågades säkert, hvar skola vi på detta sättet stå om 50 år?! Fysiologien t. ex. såsom läroämne: tar Jika mycket en mans hela verksamhet i anspåk när landets innevånare äro 1 million som när de äro 3. Det är endast elevernas antal, som för hvare, af vetenskapens närvarande utveckling föreskrifvet, särskildt ämne kan fordra flera lärare, men omöjligen mindre än en. Komiterade, som ansett att medicinska vetenskapen är densamma i Sverge som i Frankrike, yttra: så organiseradt kommer detta läroverk (den föreslagna högskolan i Stockholm) i temlig paritet med Ecole de Måedecine i Paris, som dock eger vida öfver 1000 lärjungar, hvilket stora antal naturligtvis gör flere kliniske lärare nödvändiga för vårt lands högst 200 medicine stu ; och då förf. frågar: kunna då icke 200 studenter undervisas med mindre tillgångar än lisa många tusenden?, så finnes svaret derpå i komiterades betänkande, dels uti de ofvannämde flerc kliniske lärare, dels uti sjelfva örslaget om endast ex medicinsk bögskolas inrättande i Sverge, då Frankrike, som bekant är, eger irenne sådana, al!a catcoles se cor.daires oberäknade. ; Behofvet af läroämnenas fördelning, oundvikligen betingadt af vetenskapernas utveckling, äfven detta bestrider förf., och det med skäl som i sanning måste väcka förvåning; ju längre vetenskapsmannen hinner, åtminstone i de discipliner, som ha att tyda lifvets gåta, sum