Aftonbladet – 29 augusti 1860, sida 3

allt är det icke sagdt, att icke min granne somvi går endäst egde 1755 sjökanoner, morgon kan vara i besittning af 2001, förut satt a!t han har pengar att köpa för. Gari baldis ställning i fråga om sjökanoner var vic hans förste ankornst till Sicilien högligen elän dig; men så fick han tre till skänks fråt Sverge och blef straxt rikare; derefterstog har några från neapolitanarne och köper dessutom allt fler och fler, ty han har kredit, om e just kontanter; hans betydelse från ståndpunk. ten sjökanon skall sålunda innan kort vars högst märkvärdig från att hafva varit ingen. och denna förändring är ett verk af några veckor. Hvad, om han hade haft åratel på sig! Principen sjökationh står alltså i ett sådan: förhållande till principen pengar och kredit,. fatt den kan kallas beroende af denna sednare. Detta en gång satt, kommer det an på hvem Jsom har den bästa krediten och de mesta penTgarne. Jag har blifvit ledd på detta ämne genom en notis i Feedrelandeto i går afton om att finansministern Fenger står tär i begrepp med att uppsäga ett visst statslån i London; han vill i Mars månad nästa år hels: inlösa kontant hele den resterande subberteny. det: är 15 svenska millioner: : Det är icke så fasligt längesedan den danska regeringen inlöste ett annat engelskt lån. nu kommer den igen och slår några björnar ibjäl.. Det låter sig knappast bestrida, att detta dock vittnar om en ganska god och solid finansiel: ställning, och i sjelfva verket måste detta på den stora europeiska penningmarknaden väcka ett visst uppseende på en tid, då alla andra regeringar och stater etdast låna, låna -ännu mer och låna om igen. Jag menar nu ingalunda, att det lilla Danmark har anspråk att. härpå grunda någon principal ställning i Norden, endast detta är väl ej heller tillräckligt dertill;.mens hvad : jag rentu! vill säga, är att inför ett sådant förhålland: principen sjökanon faller ihop som en tom luftballong. Tänk er hur många sjökanone, Danmark dock i Mars månad nästa år skulle kunna köpa för 15 millioner svenskt riksmynt. såframt allt komme i främsta rummet derpå an! Man torde häraf inse, att när någon vill slå på stort och spela kaxe, gör han klokast i att icke tala för mycket om sina gamla uniförmer i skåpet och sin arsenal på vindskam: maren, utan söker stöd för sina pretentionerj nå. ot mindre tillfälligt och något mera reelt, Det materiella här i verlden är tvifvelsutar af sin stora betydelse bredvid det ideella -och moraliska , men såframt man företrädesvir framhåller detta förstnämnda moment, då har ministern Fenger sannerligen aldrig känna: bättre träffa hufvudet på spiken, i fall han mec de 15 millionerna velat svara på sjökanonsartikeln i den vestsvenska tidningen. Danmark är ett litet land, hotadt af en granne. hvilken — såsom det heter i Napoleons gednaste broschyr — likt alla uppkomlingar vill ha mer och mer, oroadtgenom holsteinska aristokrater, genom sin egen demokratiska författning en nagel i ögat på svenska doktrinärer af alla nyanser, illa anskrifvet hos presterskapet, o. 8. v., men det är ett rikt land. och äfven rikedom är makt; Det är detta ad hominem, som ligger i hr Fengers omförmälda nya, finansoperation. Det är ett fenomen, rörande hvars inre grundorsaker många härstädes i lång tid funderat och gissat vidt och bredt,. att bland dem ji Sverge, hvilka med största hetta nu förklara sig-emot hvarje närmare anslutning till Danmark, stå vid sidan af sådana konservativa organer, som t. ex. Snällposten, en så gammal demokrat, som Göteborgs Handelstidning. Denna tidning har för längesedan, ehuru sjelf arbetande för frihet och framsteg, förklarat det fria Norge öppet krig, derföre att det ej erkänner det principat, som enligt sjökanonsstatistikens stora grundsats tillkommer Sver-) ges rike; nu riktar det sjökanonerna mot det l: fria Danmark och proklamerar en rent ego-l. istisk. politik, derföre att det danska folket icke har lust till att lemlästa sig sjelf och skänka J: Slesvig åt hertigen af augustevburg och guldsmeden Beyreis. Skulle dessa svenska demokrater — frågar man sig här — hellre vilja ha först Slesvig tyskt, derefter det triumferande tyskeriet dragande med pukor och trumI: peter allt längre nordpå, samma tyska inflytande genom . förhållandenas logiska makt återinsatt i sin gamla roll i sjelfva Köpenhamn och med; detsamma Danmarks demokratiska författning undanträngd för ett tyskt: junkerregemente? Skulle Sverges egen politiska utveckiing stå sig bättre vid detta, än vid att hos-en bröderlig nationalitet ega exem: I, plet af en foölkfrihet på-bred basis, hviken redan trots tidens alla trångmål visat sig ega kraft att stå upprätt och segrande ådagalagt teoriens giltighet i praktiken? Om så icke: är och icke kan vara, måste det icke af hvar och en, som.menar ärligt med den folkliga frihetens sak, befinnas vara af tillräcklig betydelse för hela norden, redan det att Dan-1: marks nationella sjelfständighet en gång fullt betryggas? Men då — är det också i sista rummet Sverges liberaler, som skola vända det ryggen till. S. B. RIKSDAGEN. UTSKOTTS-BETÄNKANDEN. Ar statsutskottet, 4 te NN RR