Aftonbladet – 22 augusti 1860, sida 3

ärfinkonseqvensen att ickerhelt och! hållet: förnek. detta faktum;: utan åtminstone ansei det såsom et fenomen. : Ideålistens Gtd är en Saturnus, som upp slukar sina barn, filosofen sjelf inberäknad. Materia listen vill icke sålunda låta sig slukas, utan vill hel dre sjelf vara den .slukände parten. Hans lära ö ock en pantheism, icke stort bättre än ka-vratens, det att hans verld (eller Gud om man så behagar blir en -månghöfdad koloss; komponerad. och sam manhållen af de kemiska: och mekaniska krafterns hvilka naturligtvis komponera och sammanhålla si; sjelfva. .Idealisten är: omenskligare. Ty hvad kan var: omenskligare än att säga: synden -— den treflig: synden — är blott ett fenomen! Materialiste , ka ätminstone synda, om han än icke anser det så far ligt. Här finnes åtminstone rum och tid till omvän delse, om de än icke begagnas. Men hvad skall mar säga om den, som på fullt allvar menar, att inger kan väsentligen omvända sig — icke ens på gatan derföre nemligen att gatan hör med till denna fe nomenverlden, att svängrum till vändningen ieke finnes och att vändetid till svängningen icke heller exi sterar annat än för den ändliga uppfattningen, mer alsicke inför den Gud, till hvilken jag ifrågasattt att omvända mig. Men, frågar någon, skall man väl nu anställa re ligionsåtal mot den kätterske idealisten, såsom mai gör med småfolk, hvilka icke kunna ordna villfarel sen i system? Ingalunda! Sjelf svarar han härpå att.den, som vill suppträda såsom positiv religions lärare för :okunnige,, bör bindas af gifna läronormei och följaktligen vara underkastad ansvar, men ati deremot 123an,!som yttrar sig till ,kunnige (hvad oel hvarföre är det då han lär dem?), bör lemnas full komligt fri i sin verksamhet, emedan han annar: måste förfela sin vigtiga bestämmelse (nämnde skrifi pag. 23). . Vi instämma, häri och tillägga, att mar bör med görligaste första låta fabricera sjutton an: dra filosofiska systemer, hvilka uppgifvas väsentliger öfverensstämma med: hans, och icke heller i verk: ligheten skilja sig från hans system i annan måtto än detta skiljer sig från kristendomen. Je toller; je besser. — Eller skall many vid 8 rdr 16 sk. vite, förbjuda honom att i tal eller skrift sprida sina förmenta evighetsfrön? Långt derifrån! Bland syndica drömmerier äro dylika de minst skadliga, ,ty få förstå dem och ingen kan, när det gäller, våga något för dem, aldraminst lif och salighet. Man skal! tvärtom med en viss respekt läsa hans tillkännagifvande: Under den och cen tiden skall undertecknad, idealistisk filosof, på det och det rummet tillfredsställande bevisa, ätt tid och rum icke ens då hafva någon väsentlig realit.t, när de tagas i anspråk af den, som dels bevisar denna deras allmänna obefint ighet, dels ådagalägger att det gifves fenomen-verllar med andra tider, hvilka icke falla efter, utan kanske jemte den närvarande, äfvensom med andra slags rum, hvilka icke falla jemte, utan förmodligen sfter, det närvarande rummet, men genom hvilka särskilta tider och rum min bevisning i detta hänsende måste tänkas skola fortgå, innan den vinner in exacta förnuftighet. Relata refero. Och materialisterna — skall man landsförvisa dem ller sätta dem i lifstidskarantän på pråmar i Öreund, i likhet med landskapsmålaren Pettersson? -— ) möjligt. Huru skulle statistiska byrån då få några siffror i sina folkmängdskolumner, och huru skulle lenna åtgärd kunna stå tillsammans med traktaten m fri genomfart i Sundet? A.