salenskap. Statistiska kongressen i London. Engelska tidningen Economist, meddelar öljande intressanta uppsats rörande den staistiska kongress, som nyligen varit församad i London: 4 Den statistiska kongressen är ett i många hänseenden märkligt faktum och symptom. Grundvalen för kongressen är, att alla civilierade stater i hela verlden skola hvartannat ir till någon af hufvudstäderna sända personers-som: äro: behörigt ackrediterade och intruerade: samt: kompetenta att -inlåta sig i liskussion angående de bästa sätten att betordra statistiska undersökningar angående alla le. föremål, som stå i samband med Jlagstiftvingen. Organisationen af dessa möten kräfver mycket arbete, mycken tid; samverkan if många intelligenta män från alla länder samt -betydande penningeutgifter; . men allt Jetta bar nu blifvit användt för fjerde gången. och skall ske för femte gången år 1862 i Berlin, så att kongressen är ett faktum, som vittnar. om att det finnes en gemensam brist, som är så. allmänt-erkänd, att till soch med smbets-. och tjenstenannaklasserna i Europa eh Amerika äro villigs att afvika från sin slendrian och samverka till vinnande af ett medel som kan afhjelpa denna brist. Nämnde brist kan betecknas såsom en nödvändighet för-regeringarne att så tydligt som möjligt förstå sammansättningen af de krafter, som: man hittills antagit att regeringare kontrollerade,.. men om hvilka de flesta nu äro ense, att det: är de: som kontrollera regeringarne. Man börjar efterhand finna, att alla försök att införa eller handhafva lagar, som ej hvila på-en noggrann kännedom om de sociala förhållandena, äro hvarkenmer eller mindre än villfarelser i den farligaste form. Menniskorna börja äfven inse, likasom filosoferna för tre århundraden sedan; att den sociala och 1egislativa filosofien icke är stort annat än en massa: af allmänna. meningar och förslag, som icke blifvit bekräftade genom någon motsvarande följd, af. iakttagelser utaf kompetenta personer, verkställda på ett tillfredsställande sätt, eller. analyserade af en sträng logik och reducerade till. vetenskapliga termer, som uttrycka lika resultater. Betydelsen af denna stora brist har varit insedd här och i de flesta..andra länders under. de: sista 10 åren. Den äldre statsmannavishetens rustning har befunnitg vara lika föråldrad som korsfararnes pilbågar. Brott kunna. icke;längre förekommas allenasti genom stränghet, uppfostran ledes, icke längre af de grundsatser som voro allmänna innan boktryckarekonsten uppfanns, agstiftningsvetenskapen befinnesa våra måhända den ,vanskligaste af alla, rättskipning bet tyder -mera. än, knep: och lagvrängning, -beskattning, handel, priser; konkurrens, eganderätt, hvarje föremål från det största till det minsta, som de äldre lagstiftarne behandlade efter sina infall. — allt detta har sina egna lagar, som äro fullständiga och okränkbara. Men, de som idka den vetenskap, hvilken afhandlar dessa lagar, äro öfvertygade att de ännu icke hunnit längre än till tröskeln af tevaplet. De finna sig från alla sidor öfverhopade med förslager och teorier samt angripna med hypoteser, som ögonskenligen äro obållbara; men till hvilkas vederläggande det ej finnes någon positiv lära, söm hvilar på veten: kapliga fakta. Den statistiska kongresen bar gjort till sin opp ift att samla dessa vetenskapliga fakta; och det kan ej finnas något nyttigare medel att befrämja mMenniskornas förnämsta intressen. Ett af de ändåmål, hvartill menniskan först och:snästan. omedvetet. använde. sina förmögenheter, var till iakttagande af naturföreteelserna. Men så länge dessa iakttagelser voro godtyckliga, oregelbundna, ofullkomliga och föga bekanta, kunde de ej vara till mera gagn vid vetenskapens. konstruerande än vildarres osäkra traditioner, -Menniskorna debatterade öfver .haturens rörelse och materiens sammansättning i samma abstrakta och allmänna uttryck, hvarmed vi nu diskutera de verkningar, som . vissa;lagar skola medföra. De intelligenta se ännu, såsom fordom, fenomenernas utsida,.de spekulera öfver beskaffenheten af de krafter som arbeta derinnäntör; och drifna framåt-af den böjelse för :systematisering, som spelat en så stor och skadlig roll i menniskans bistoria, utv .dga de sina åsigter till dogmer och lärosatser, som de anse. sig böra försvara till det yttersta. Man kan icke säga