Aftonbladet – 21 augusti 1860, sida 2

såde doktorn för sig sjelf, soch byser hon fortfarande kärlek till Frank. Hvem tusan kan läsa i en qvinnas bjertay eller begripa regeln för Hennes bandlingssätt? Icke jag åtminstone! Och med denna reflexion lemnade hans frågan tills: vidare. Ingenting anmärkningsvärdt tilldrog sig under de tre följande dagarne, som den gode doktorn ännu dröjde qvar på stället. Efter denna tid var Constances helsa så mycket förbättrad, att hon kunde resa till London, der hon -hos: mrs Mason ämnade hvila öfver ett par dagar, om hon skulle behböfva det, innan hon fortsatte färden till hemorten. Då dagen. för afresan blifvit utsatt, tådgjorde hon med mr Smedley om lämpligaste sättet att vedergälla sina gästfria vänner för all omsorg de hade egnat henne och all kostnad hon naturligtvis förorsakat dem. Utan att meådela Henne förhållandet med den penningsummå som blifvit skickad af hennes okände vän, hvilken han vär öfvertygad ej kunde vara någon annan än Reginald Ravensocroft, sade han henne att saken redan på bästa sätt blifvit uppgjörd mellan honom och hennes värd samt att bon sedermera kunde komma öfverens med honom om alltsammans. Glad att slippa ifrån alla onödiga omsorger medan hon ännu kände sig så svag, antog: hon tacksamt hans anordning, hurudan den än måtte vara, Skilsmessan från de ömma vänner, som försynen skänkt Constance i nödens stund, kostade henne tårar, och hon föresatte sig att framdeles göra dem ännu ett besök. Resan till London tröttade henne vida mindre än hvad man kunde hafva väntat; och sedan hon hvilat öfver natten hos mrs Mason, som var förtjust öfver att återse henne, fortsatte hon färden till sin födelsestad. TjuUGONDEANDRA KAPITLET, Det var blott ett år sedan Constance hade lemnat sitt barndomshem, men huru förändrade voro icke: hennes känslor och tankar sedan det tiden! Hur hade ejgden stilla; halft bärn