Aftonbladet – 21 augusti 1860, sida 2

(Insändt.) Än ett ord om Göteborgs landtbruks möte. Hvar och en, som bevistat nämnde möte. skall utan tvekan medgifva att mötets glanspunkt var dess. expositioner. Vi sanse detta vara ett stort steg framåt i praktisk riktning. ty att hädanefter arrangera ett allmänt möte utan en större exposition är en omöjlighet. Så angenämt det var att vid expositioner skåda de framsteg som der inhemska red skapstillverkningen gjort, och huru glädjand: det .var att finna, det goda redskap af bäst: modeller numera inom landet kunna erhålla: till ett pris, som ofta till hälften understige: hvad: som desamma kosta i utlandet, så kar dock ej nekas att just närvaron af de utländska redskapen, sädesärterna m. m. var det sor: gaf åt mötets expositioner karakteren af er verldsexposition, om ock i smått, ty man blef i tillfälle att jemnföra det inhemska med de: utländska, att se i hvilket hänseende vi med heder intaga vår plats, och i hvilka åter vi ännu hafva mer eller mindre ogjordt. Så kunna Vi t. ex. visserligen ej täfla med Tuxfords utmärkta lokomobiler, som i England, Tyskland, Frankrike, Ryssland, Amerika och Australien tagit de första prisen; men vi bafva dock i hr Munktells lokomobiler en god kopia af de:utländska. Deremot hade vi intet jemförligt med de engelska tröskverken, hvilka msn hittills ej ens sökt att göra efter här i landet o. s. v. Af sädesarter och varieteter se vi Norge kunna framställa. 400 olika slag. Booth i Hamburg och. Lawson i Edinburg framvisa de utmärktaste samlingar. Med: undantag af hr Janssons tirdnandei : Gvreborg, som 1 detta fall fyllde en kännbar brist på expositionen, saknade vi helt och hållet likartade -samlingar. Det var jemnförelsen med utlandet som var bästa mätaren på våra inhemska expositionsartiklar, och denna mätaren hade man saknat vid alla föregående möten. Derföre var just närvaron af de utländska artiklarne den stora tilldragelsen vid detta möte, ett förhållande som förtjenar att påpekas. Hvad vi dock företrädesvis velat framhålla, emedan vi funnit öfriga redogörare för mötet med tystnad förbigå denna punkt, det är de personers stora förtjenst om mötet som ordnat detsamma. Hr: A. F. Eriesson j:r har rättvist blifvit nämnd för all den möda han haft med mötets ordnande, och vi kunde tillägga. att, ehuru alla expositionsartiklar skulle vara insända åtta dägar före mötets början, så emottog han dock ej mindre än 100 collys expositionsartiklar dagen före mötet. Ir J; Ekman har äfven varit nämnd, och det var honom man hade att tacka för att få se en skördemaskin i gång och för att flera amerikanska redskap funnos på expositioher. Men hvad vi detemot saknat Kar värit att finna hr ryttmästaren Möllers namn anfördt, ehuru ingen inlagt så stor förtjenst om mötet som just han. Förhållandet — söm vi specielt känna — var nemligen att statsrådet Fåhreus hindrades af riksdägsgöromål att ombesörja mötets förstå organisation. Då satte hr Möller, såsom andre ofdförande, sig i spetsen för mötets ordnande. Det var han som utfärdade inbjudningarne såväl inom som utom landet; det var hah som ombesörjde att de utländska