Aftonbladet – 18 augusti 1860, sida 2

ministern ett annat, sätta mera tro till den sednares ord än till den förres? Kurir från Köpenhamn. Den 13 Augusti. Hvad som förgår och hvad som består. — Ett emI bete är bara mull, men tacka vet jag — en tii tel. — En kroninspektör, och ett geheimekonferensråd. — Flottanta excellenser och perma; nenta dito. — Fest på Glicksborg. — En välI talig man. — En rörd grefvinna. — Allt detta i kommer kanske surt efter. — Alhambras direktion gör tendensfester.. — Tordenskjold contra i herr Jo. Joz— Delfiner i farvattnet..— Notabla resande, af annat slag. Och böljorna sjunga åter sin sång, Och vinden vexlar sin -lekande gång, Men den tappres minne, det lefver.n Och vinden å högre ort vexlar åter sin gång, och det blifver bändelsevis annat ljud i skällan?, med andra ord, ivgen är säker för en — ministerkris, allra minst en minister; då är det godt; när man träder tillbaka till privatlifvet, att: ega något, somidefver.i minnet och som behagligt erinrar en sjelf.om hvad,man ärofullt varit bafver; då är det godt attt. ex. hafvä en titel qvar. Ty titlarne här i verlden äro uppenbartinrättade icke minst för detta. Man kan så lätt mista -ett embete, då — om man eljest haft i tid litet omtanka, har man titulaturen i behåll, man tager afsked från sitt regemente, men man förblifver general i armår, man :skiljes vid sitt-departemang; men. man fortfar att ex. som etatsråd lefva aktad i sin samtid. Hos Fredrik den 6 ansökte on gång en enka om audiens, det var — anmälte kammarherren — kröninspektörens enka; kroninspektörens?? utbrast konungen, jag vet icke af någon. kroninspektör?, hvad är detta för: usurpation?? Enkan fick emellertid tillträde och upplyste den halft vredgade monarken om att hennes salig man i lifstiden verkligen varit inspektör för— den stora ljuskronan på kongl. teatern. . Mannen i fråga hade för längesedan vandrat hädan från sin ljuskrona, .men, hans titel hade; fortlefvat ännu hos hans -efterlemnade maka: ; Ett etatsråd, äfven utan någotslags embete, har i Danmark den stora och lysande förrättigheten framför andra dödliga, att till sitt yttersta få åka med Toppe?,; det. vill säga med små dinglande. grannlåter . på vagnshästarnes hufvudlag, men en statsminister i samma underliga land har icke rätt till att heta excellens? längre än han är verklig minister jemnt och nätt. Tvingas han af en kris tillbaka från samhällets höjder och har han icke under tiden blifvit försedd med särskild titel eller rang, förvandlas hani ett ögonblick från hans excellens? till medicine d:r eller till professor eller skoldirektör eller hr baron? rätt och: slätt... Derföre är det försigtigt och med förhållandena öfverensstämmande att gen man, som t. ex. — men låt oss komma till något annat. I förra veckan, den 7 dennes, vär det stor högtidlighet hos H. M:t konungen på Gliicksborg. Det var årsdagen, jag minnes ej rätt hvilken i ordningen, af H. M:ts förmälning med länsgrefvinnan Louise af Danner. Denna dag firas alltid med mycken passande extra tillställning och stor gamman vid konungens hof;denna gång tyckes man nästan hafva öfverträffat sig sjelf. Parken vid det kungliga residenset var upplyst förmedelst tusentals lampor å la Tivoli, ett briljant tempel var upprest, der bokstäfverna F. och L. lyste i bjerta färger; der gafs stor galadiner och derefter bal parå. Premiermimstern Hall var enkom anländ från Köpenhamn för att deltaga i tillställningarne och han utbragte vid gillet ?brudparets? skål. Han har gjort det förr denna samma dag, men det påstås, att han då vanligen gjort det så knapphändigt, att grefvinnan en gång deraf skall tagit sig anledning till att fråga någon, om det verkligen vore sannt att h. exc. Hall egde ordet i sin makt så som ryktet förmälde; hon för sin del hade aldrig förnummit det?. Denna gång skall h. exc. hafva varit till den grad vältalig, att grefvinnan ändtligen blifvit fullkomligt öfvertygad om hans eminenta talang; hamskall hafva rört henne ända till tårar. I det hela: taget har premierministern vid detta tillfälle varit charmant?, och man har i sin tur varit charmant mot honom; Man har öfverhopat honom med nåd, och han har återkommit hit, drypande af lycksalighet. Man vet också i dag att berätta att ministern till minne af dessa sköna timmar i Aranjuez? blifvit upphöjd till. rang af I:sta klassen; n:r 47; Död och Pinel Första klassen, nir 4, det är något! Det är för ögonblicket endast fyra män i hela den danska belstaten, som förut sitta så högt uppe. Detär grefve Wilh. Moltke, grefve Carl Moltke, grefve Rewentlow Criminil samt hr Scheele von Pinneberg; till dessa sluter sig nu hr Hall. Med dennarang följer sjelfskrifvet att heta ?Geheimekonferensråd? och att vara — excellens så länge man lefver, oberoende af alla eventualiteter.