Aftonbladet – 17 augusti 1860, sida 3

skolans: och dess lärares oduglighet; öch sö; vilja finna, ett kraftmedel:till åstädkommande afn got bättre i utbytandet;af-nuvarande allmänna fölkt: skolor med examinerade lärare mot fera-småskölori med oexuminerade lärare samt här och der några.st, k. distriktseller högre folkskolor (som dock redan synas finnas i elementarläröverken och universitete: för ett ringare fåtal af. de förmögnares och bät begåfvade barn, så att dessa efter erhållen högre undervisning må sedan i lifvet medelst sitt umgänge bilda de öfriga. Flera folkskolelärares önska högligen skolinspektörer för undersöknings afifölk3? skolans verkliga tillstånd, för att de icke må-dömag? utan all pröfning samt efter den verkställda inspek3? tionen möjligtvis. erhålla ledning. och hjelp till fölk-Ö skolans ändamålsenliga utbildning. Insändaren trörö? således både att det är skäl. och jatt. våra. folkskole lärare hafva en moralisk rätt att våra folkskolorg tillstånd närmare undersökes, så att man icke förg den nuvarande folkskolans brister möjligtvis äfven förkastar det goda den kan hafva; utan att få något. som på längden blir särdeles mycket säkrare och. bättre. MM Den, som anser folkskolans tillstånd vara tillräcks. ligt kändt utan en sådan inspektion, bemärke blott. t. ex. det motsatta omdöme, som tvenne af våra biskopar uttalat öfver våra folkskolelärare. Biskop ;Thomander skrifver i De kyrkliga frågornar, s.-91; att denna fattiga arbetskår har verkat ganska oför-ov trutet för goda och sedliga ändamål; hvaremot:biss: skop Björck i sin riksdagsmotion den 19 Nov: 1856 (presteståndets protokoll del. I., sid. 169, 170) nästan rent af utdömer den och abser undervisningen kunna i allmänhet bättre skötas och slemnas i säkrare händer, om den inskränkes mot hvad 1842 års fölk-, skolestadga föreskrifver och kända oeraminerade perisoner antagas, än sådana examinerade lärare, som hittills utgått från våra seminarier). Så olika bedömmas folkskolan) och dess lärare inom sjelfva presteståndet.— säkert af brist på en mera omfattande kännedom; och: lagstiftningsoch ; anslagsåtgärderna måste derföre naturligtvis blifva. .: ganska tillfälliga och osäkra, Blefve inspektionen, uppdragen åt nitiska och med. folkundervisningen . rtrogna män, t. ex. seminariiföreståndarne (om en andre lärare vid seminarierna, enligt K..M:ts. propoition, tillika tillsättes), synes-det som de skulle både öra och kunna i sin berättelse anvisa det allmänt ch synnerligt bristfälliga i vår folkskoleorganisation samt gifva på erfarenhet och pedagogisk erfarenhet grundade förslag till förbättring. Detta vore, utoni hvad godt inspektionen kunde verka på hvarje ställe, annerligen icke af ringa nytta. Då man på detta-sätt sannolikt skulle erhålla en god ledning för stats nedlens ändamålsenliga användning, torde kostnaden å läögden blifva väl ersatt. Måtte inger rösta mot den välbeböfliga inspektionen, emedan den kulle fruktas — af pastor; derförö att han ej nog årdat sig om folkskolan, eller af församlingen, deröre att den så illa oråmat sin folkskola, att denna ej tål någon pröfning. och de :skyldigheter och vilkor j blifvit försvarligt uppfyllda, som folkskolestadgan öreskrifver och som äro bestämda för erhållande af n viss andelaf statsmedelt joo Nn Om seminanibildningen någonstädes: är så usel, att den är sämre än ingen; har icke: äfven biskopen att i betydlig mån taga detta på sitt skuld: register, då han såsom domkapitlets ordförande har högsta inseendet öfver seminariumi? Menjs säger biskop B. oni folkskolelärarne, dessa, utan att förneka att flera bland dem kunna vara både fromma och skickliga (såå!), kunna likväli ganska ringa mån till sinnelag och förmåga vid antagandet pröfvas, helst de från dem insända betyg icke härvid gifva tillräcklig ledning; hvaraf följden: blir, att församlingarnes dyrbaraste egendom, den uppväxande barnskaran, ofta blirr åt okända vårdare anförtrodd, och att mången församling dyrt får umgälla ett val, som icke kunnat stödja sig på någon rätt kännedom om de personer, hvilka dervid kommit i fråga, Hvåd skulle biskopen säga, om någon församling i hans stift ville efter dessa grundsatser tillsätta prest och uttoge någon ur församlingens eget skötes, som vore oexaminerad, derföre att mången församling dyrt får umgälla ett val (prestval), som icke kunnat stödja sig på någon rätt kännedom om de personer, hvilka dervid kommit i fråga? Och om utfärdade betyg: ej gifva tillräcklig borgen, derföre att betygsgifvarne antingen icke äro nog samvetsgranna eller på något sätt blifvit missledda i: sitt omdöme; kan man i allmänbet vänta mer noggrannhet och skarpsinnighet af dem, som skulle ega antaga utan betyg?