han dermed anse sitt mål vunnet.7 Detta antagande är högst osannolikt, men det kan förleda Stockholms invånare att understödja det nu uppgjorda befästningsförslaget, till mehn för försvaret af hela landet. Hade hufvudstaden ingen annan vigt än den erhåller genom sin egenskap af stad, så vore hvarje annan trakt af lika vigt, enär både regering och. krigsetablissementer. kunna, vid: fiendtligt inbrott flyttas inåt landet. : i Det är såsom strategisk punkt Stockholm har vigt. Först och hufvudsakligen såsom en af de båda nycklarnes till Mälaren,och Mälaredalen, hvilken sednare är vår armås naturJiga operationslinie vid ett centralförsvar. Stockholms befästande bör således hufvudsakligast åsyfta att hindra fienden från att intränga i Mälaren. Men ,om fiendenskunde dit intränga genom Södertelje kanal, så vore hufstadens befästande, i stråtegiskt .och taktiskt hänseende alldeles onyttigt. Således vore det lika väsentligt, att ;befästa Södertelje.v: En.annan anledning. till hufvudstadens strategiska wigt är, ätt dess läge och den omgifvande terrängens beskaffenhet göra den särdeles lämplig för ett envist försvar. Vid frågan om Stockholms; befästande, blir, det. sålunda anger läget att i första rnmmet :anordna dess försvar med afseende på: dess: egenskap-af nyckel till Mälaren; och om denna: befästning förmår hindra. fienden att med sin skärgårdsflotta iöttänga 1 denna sjö, är det hufvudsakliga ändamålet uppnådt. , Författaren betviflar, att det af komiterade afgifna befästningsförslaget uppfyller detta behof.. . Författaren -öfvergår härefter till ändersök-1 hing af anfällsplanen och anfallsmedlen hos den fiende, som man vid, Stockholms befästande närmast har i sigte, nemligen Ryssland. Det har, enligt.de:uppgifter författaren er aållit,. transportmedel. (inberäknadt de finska bandelsfartygen) i tillräcklig mängd för att när som -helst till Syerges kuster öfverföra 200,000 man på en gång. Mot.den ryska örTogsflottan ;kunna vi icke tänka på ett försvar i. öppna.s:ön, och hvartill tjenar.då vår stora flotta,2--;Vi , borde: is stället förökarvår,skär-: I gårdsflotta;. :Dåiman vet: att eniångkanonbåt: uppgår? till 100—120,000 -r; men en rodäkanonbåt till högst tiondedelen deraf, och då man erinrar. sig,. att. det just är gehom det större kanonantalet och grundgåendet af dessa; flytande: batterier csom en fiendes: framträngande vårsskärgård kan förhindras, äfvensom: att pjesernas läge i vattenytan ger dem vid både anfall ochiförsvar en afgörande fördel. mot,högre fartyg; så inses lätt att en roddflutta, som derförutan ofta kan begagna segel I underosiöa förflyttningar mellan solika positioIner, belstidå derjemte tillgång på nödig ångkräft finnes till bogsering deraf, alltid blir af stor användbarhet och, afgörande vigt för landets försvår. 1: i Komiteradesiobefästningsplansafser hufvudsakligast försvaret mot en öfverrumpling, d. vs, mot att fienden med en ströfkår af 10— 15,000. man, oförmodadt kastar sig på Stockholm, ssom då skulle kunna, med stöd af de föreslagna befästningarne, försvaras af sin garI nison och beväring. Men då naturligtvis vid pett-sådant sanfallsregeringens säte och de miHitära eablissementerna blefve flyttade till säÅker ort, skulle det icke göra fienden någon väsendtlig nytta att bemäktiga sig Stockholm, denär han, enligt. nutidens krigföringssätt, icke Åkan plundraceller. brandskatta: det: -Icke-chelHer skulle förlusten hafva några allversamma följder för landet. Fienden måste antingen stann. qvar i.staden eller draga derifrån, men .kunde ej komma till någon afgörande uppgöTrelse förrän han .uppsökt och nedgjort hela Hvårsreguliera och :frivilliggarme; dv. s.minst 1300,000 man: Författären tror således, att:fiJenden Ej skall-lättsinnigt företaga en sådan ö:verrumpling, som, ban lika. väl kan göra Jihvar som, helst. .och.som i. ett, enligt komiterades förslag sbefästadt Stockholm kunde hafva ett nesligt återtåg till följd. Gör fienden ett anfall möt Stockholm; så -Ibl.r, det, enligt författarens tanke, icke med Jen. ströfkår, utan, med .en omätlig härsmakt, som. ger honom utsigt-att krossa eller stillin-, Ttetgöra de medel vi -ega:till vårt,oberoendes I försvar. Det töpografiska löget underlättar då I för bönom landstigandet å båda sidor om hufI vudstaden, der, öarne. och holmarne med sina. tllätta kommunikationer förse honom--med, eh solidfoperationsbas :och-säkra upplagsplatser: Författaren utvecklär nu fiendens sannolika anfallsoch vår deraf betingade försvarsplan i följande ord: .Om landstigningen sker söder om staden, vid Erstavik, Dalarö, Vitså eller Häringe, då expeditionen troligen utginge från estländska kusten; kan hela SöTdertörn af fiender inom några få timmar besättas, hyarvid han icke lärer underlåta att genast bemäkVM tiga sig Södertelje om denna punkt icke är tilför-Tlitligt befästad, och i! hvilket fall ingången tillMäTlaren är öppen för hans skärgårdsflotta. Norr omr Stockholm, då expeditionen troligen utgår från Åland e.er han äfven flera beqäma landstigningspunkter, såsom vid Norrtelje, Rådmansö, Östänvå samt å flera ställer vid? Trälhafvet, hvarefter han så: väl söder tPsomY norrifrån kan framrycka mot hufvudstäden och sg Kringsluta den på ett sätt, att, om den äfven: vore r befästad enligt de kömiterades förslag, dess blött 75 å 6000 man stärka gärnison ingenting förmår att uträtta till försvar deraf, ötän sannolikt tvingas att utan svardsläg uppgifva städer: f Orsaken till denna förtviflade ställningar helt enBN TT FR TN TS AA Sm at 00 brå w EF RN 1 -—iekd trörsig kunna rskna på en större trupp? styrka till stadens undsättning inom 8 å 10 dagar än Högst 10 å, 12,000 man, hvilka mot fiendens 50 reller 100;000 man väl icke lära synnerligt kunna uta I ratta. Detta antagande är emellertid så mycket be-1 synnerligare, som det är bekant att fjerde militäri distriktet ensamt kän, med er lämplig organisation, 1 uppställa 75,000 mån, och ått den tid, då hvarken jernvägar eller eleKtriskå tclegrafer voro ätt påräkna, man Jikval antog. att hälfte:) af vår reguliera armå Ysner 20 ä 25,000 man kunic på 10-å 12 dagar vara e sänlad f StockHolm. PI se 7 i Pranes taseneenn PEPS EET FY a ET KASSEL FOS SSE TEE Fo