Aftonbladet – 15 augusti 1860, sida 2

ut från det Nllätörftiga tummet, vär molnet! på Reginalds panna mindre mörkt än förut. Ja, herre, sade John Lynch, fortsättande samtalet, medan han klappade, den sköna här, sten på halsen och betraktade den med en kännaresbeundrany:-efter den: plan,: som wi nu uppgjort skall det icke blifva en ehda famnsbredd af kusteti häremellätt och Bolt Head ogenomletad. Öch som jag nu haft! verkstad här i fulla sex månader, så tänker jag lemna den, åt. min brorjför.en, tid och sjelf begifva mig-ut på spaning. Det är alltför länge att vara sex månader på samma ställe. sd oet -Det är bra, John, sade Reginald, sdu är värd si mycket. som-sex andra, vid en sådan: efterforskning. Får du den ringaste upplysnitig,så skicka mig genast bud derom och framför allt — försumma icke tiden: Jag skulle, sjelf, begifva mig ut, men jag måste till i någon grad iaktlaga hvad som är passade: efter .den svåra olycka, som hemsökt mitt hus. Farväll) SJUTTONDE KAPITLET. Vid sin hemkomst fann Reginald att.en domare jemte! nämnd . just. hade ankommit; för i ätt företdga sin. lagliga -ransakning rörande .gldsvådan .och--dess -bedröfliga -följder. Som familjens nuvarande hufvudman var i London, dåötyckän inträffade, Hade han intetvittnesmål att åfgifva, och det enda, som i-denvägen affordrades honom, var ett erkännande, att de funna kropparne ilifstiden varit hans far och farmor: Han hade förut icke sett dem, och det gräsliga skådespelet gjorde honom nästan sjuk. Förrättningen var snart slutad;; :desbåda: offren förklarades: döde till följd af! olycksbändelse:--Domarenoch bans följeslagare aflägsnade sig således, och tillredelser för begrafningen vidtogo. Ingen