Aftonbladet – 14 augusti 1860, sida 3

VIE dd AA utblallua al Dvalutallutilla Gust. Andersson och M. Backelin å Fjellbacka. Pris var icke uppgifvet. Denna anjovis anses hka god med den som kommer från Kristian ia. Från ett ångbageri i Göteborg, tillhörigt hr C. Lindström, fanns både hveteoch rågbröd, begge sorterna vackra och smakliga. För att skölja ned den feta och välsmakar de saltade fisken (de begge bolagens fisk hace icke alls denna träsmak, som utmärker den vanligen förekommande klippfisken -och långorna) hade man rik tillgång på maltdrycker och viner. Cathrinebergs porterbryggeri här invid Stockholm hade djerft utställt profver af sin produkt i den svenska porterns hembygd. De många främlingarne vid landtbruksmötet funno drycken förträfflig, och sjelfva Göteborgarne drucko den gerna. En komparativ analys af flera sorter maltdrycker, anställd förlidet år vid Ultuna landtbruksinstitut och hvars resultater. då stodo att läsa i åtskilliga tidningar, visade att denna porter stod närmast de undersökta engelska sorterha och framför annan svensk i halten af de vigtigaste beståndsdelarne. Beckmans bäjerska bryggeri i. Stockholm serverade rikligt af sitt öl. Genom någon ovärdsamhet vid transporten eller förvaringen hade en del af Ge medförda profbuteljerna råkat att mista sin klarhet, men det ena hundratalet af flaskor led icke af detta fel, och alltsammans befanns så välsmakligt som man här i Stockholm känner att detta öl är. — För öfrigt fanns bäjerskt öl från Ryssbylund vid Kalmar och från Partilled vid Göteborg. Sistnämnda ställe hade exponerat en öltappningsmaskin, som ansågs mycket ändamålsenlig; den kostar 100 rdr. I mellersta Sverge finner man under en resa att ölfabrikationen och öldrickandet tagit stark fart. Detfinnes många bäjerska ölbryggerier -på landsbygden, och ölförsäljningsställen träffar man 1 Skaraborgs län, i sydvestra delen af! Nerike och i nordvestra delen af Östergötland i så stor mängd, att man snart sagdt på hvarje fjerdingsväg har tillfälle att släcka sin törst. Vid alla jernvägsstationer finnes bäjerskt öl; det kostar 8 sk. halfoch 16 sk. helbuteljen. De öfriga försäljningsställena å landsbygden taga ofta ej mera än 6 och 12 sk. De omkring jernvägen boende finna således ölet dyrt på jernvägsrestaurationerna, hvilka draga ringa skatter och hyra. Hvad skola de då väl säga när de komma till de större städerna och finna att ölet der kostar 10 å 12 sk. halfbuteljen på restaurationen, medan bryggeriet ej tager mer än 4 sk. Källarmästare och krögare i städerna säga att det är på ölet de måste taga in medel till. de höga bränvinsutskänkningsafgifterne; men det skulle kanske löna mödan att försöka om ej en betydlig nedsättning i prisct å öl skulle medföra en flerdubblad konsumtion och bidraga att än mera uttränga biänvinet från dagligt bruk, isynnerhet hos arbetsklassen. Besluta utskänkarne icke snart en ansenlig nedsättning, så kommer det troligen att hända i de större svenska städerna, sisom i Kristiania och mångenstädes på svenska landsbygden, att bryggarne, tvingade genom konkurrensens makt att söka utvidga konsumtionen, öppna egna försäljningsställen, der de sälja sitt bäjerska öl för 6 skillingar halfbuteljen till förtäring på stället och der de hålla litet kall mat eller åtminstone smörgås derjemte. Cathrinebergs porterbryggeri har till både sin egen och allmänhetens sto.a fördel visat bryggarne vägen i detta afseende. Det båller nemligen i alla delar af hufvudstaden tjugu snygga lokaler, i hvilka man får ett qvarter frisk draftporter för 7 öre och en ansenlig smörgås med ost för 8 öre, så att man der kan göra en ganska god frukost för 15 öre, i stället för att på en källare eller krog betala 10 sk. för ett qvarter böjerskt öl och 6 sk. för en smörgås. Den dag tör icke vara långt borta, om krogar och källare ej nedsätta priset å öl, då Stockholm räknar lika många ölutskänkningsställen som det bar n;jölkmagasiner. Kristiania stad, med blott en tredjedel af. Stockholms befolkning, har 400 ölutskänkningsställen.-— På många gis:gifvaregårdar å landet tages äfven 12 och 24 skilling för bäöjerskt öl, och somligstädes kan detta hafva något berättigande deruti, att gästgifvarne måste förse sig med öl trår handlande i närmaste stad, hvilka åter hemta varan från annan stad; men i städer, der utskänk ren erhåller varan till sig hemsänd från bryggeriet för 4:och 8 sk.; är det bka oskäligt som oförståndigt att taga 150 å 200 vinst. Svenska viner af hr C. W. Ahlboms tillverkning. i.Stockholm ådrogo sig stor och välförtjent uppmärksamhet samtblefvo prisbelönade. Destillator Ahlbom ; har haft denna fabrik i gång mer än ett år, och hans viner ha vunnit betydlig afsättning. De beredas af friska bär, russin och något sprit; huru de för öfri.1 gifvas likhet i smak med de utländska viner, hvilkas namn de särskilda sorterna bära, är referenten obekant och torde väl förblifva fabrikantens hemlighet. Det kan icke rättvisligen sägas, att dessa viner likna äkta portvin och äkta sherry, men de hafva en förvillande likhet med de ordinära viner, som införas till Sverge i så stor mängd från Lybeck, Cette och andra platser, och hvilka till stor del icke heller äro annat än fabrikater af frukter, bär eller sämre drufvor. Det är dessa medelmåtliga viner, som, utan. tvifvel allmännast drickas i Sverge, ytterligare förskärda eller beredda af den inhemske försäljaren, och det är i deras ställe som man borde föredräga hr Ahlboms inhemska produkt. Härtill lockar ifven det.billiga priset: hr Ahlboms portvin och sherry säljas för 125 rdr qvartpipan (50 kannor), 3 rdr kannan och 1 rår buteljen med glas; körsbärsvin för 2 rdr 50 öre kannan och 90 öre buteljen med glas; hvitt franskt vin samt piceardon för 1 rdr 66 öre kannan. Referenten bar icke nöjet vara vinkännare, men han såg just i Göteborg på en middag femtio personer med god smak, i vin af hr Ablboms fabrik, dricka gladt en skål för detta osterländska företag. mm. mm Bm — LL m fv fr