Aftonbladet – 14 augusti 1860, sida 3

IT. Ladugårdsprodukter och viktualier. Matsedel: Smör och bröd med znjovis. Bäjerskt öl. Kabeljo. Porter. Salt kött. Sherry ellerjportvin! Körsbärsvin eller piccardon för damerna. Till desert: ost. Sådan var den anrättning som expositionen erbjöd sina ärade gäster. Den var icke omvexlande i afseende på mat, men det fanns desto mera af hvarje rätt. Serveringen skedde i två rum: det ena för smör och ost, det andra för de öfriga goda sakerna. Om smöret skall jag blott s za att prisdomrarne funno det smakligast, s:m var insändt från hr G. G. Gredin på Stora I falla vid Skara, nen att som han icke sändt den i prisstadgarne bestämda minimiqvantitcten 5 lispund, så kunde ej det pris tilldelz; honom, som han ansågs vara mest förtjent af, utan första priset tillföll det smör som vi: näst hr Gredins i. godhet, nemligen m jeriarrendatorn Claessens på Dömmestorp i Hal und. — Andra priset tillerkändes smör från I W. Schumann på Gräfsnäs. För sötmjölksost erböll hb Hj. Kylberg (Kalmar, Ryssbylund) första, o h hr H. Liedberg på Gunnarstorp andra priset; dylik ost från hr L. W. Norman på Ulfstorp fick en m ntion honorable. För skum. völksost erhöll hr A. Löfdahl på St. Markie : irsta och enda priset. Af saltadt kött och fltsk hace grosshandlaren-Å. von Reis och slagtaren J. F. Carlsson utställt vackra prof, den för e af utländsk, den sednare af inhemsk beredn ag. Till jemnförelse fanns saltadt fläsk f: in Eogland af prima och sekunda qvalitet, så !an varan förekommer i handeln. Den. var högst aptitlig. Det röda fläsket och det hvi a späcket, allt benfritt, låg tätt packadt unde ettlagaf torrt salt i jemntjocka strimmor : m hvartannat, liknande ett öfverdrag af bred andig bolstervarsväf. Af saltad fisk funnos mång: prof. Denna fisk är långa och torsk, som ångas utanför vestra Skärgården och Norges! ust. Fiskrarne i Göteborgs och Bohus län ha! a nu förtiden i allmänhet större fartyg, med hvilka de under tiden fiån Mars till medlet af September idka fiske hufvudsakligen på Je iderens grund, beläget i Nordsjön, 20—30 mi nordvest från Lindesnes. Från fisket segl: de hem flera gånger om sommaren för att a sätta sin fångst åt salteri-idkarne på kusten. 1 .nan de få tillröcklig last att segla hem 1:ed och under denna segling, som understu: dom kan taga många dagar, händer det sorwmartiden att ficken blir mer eller mindre skämd. Ar den helt och hållet rutten vid fr:-mkomsten, så köper salteri-idkaren den icke; men är den icke mer ankommen, än att den dock kan göras något af, så köper salteriidkaren den till underpris, eller ock behåller fiskaren den och saltar sjelt ned den. En icke ringa del af den sommarfiskade vara, som förekommer i handeln under namnen kabeljo, klippfisk och spillångor, har således varit i någon mån skämd innan den blef saltad, och deraf härrörer. dessa varors stundom vederstyggliga lukt. Det har försökts att förmå fiskrarne sjelfva salta fisken ombord genust efter fångsten i stället för att låta den ligga 14 dagar eller en månad osaltad i sommarhettan, men detta bar aldrig lyckats. Fiskrarne följa ännu den impuls som gafs deras förfäder af holländaren Cabeliau — den driftige affärsmannen, som från sitt fädernesland öfverförde till Göteborg fiskberednings-industrien och som för öfrigt väsentligt bidrog till det nuvarande Göteborgs uppkomst och utveckling. För att genom uppmuntran och exempel införa ett bättre sätt att sköta fiskerinäringen bildades två bolag, som i fjol I ommo i verksamhet. Det ena, Göteborgs aktiebolag för storsjöfiske,, hade till mål att r:ed sina fartyg å fiskplatsen afhemta den förut på leverans uppköpta fisken af fiskrarne och genast föra den till ett bolaget tillhörigt salteri. Det andra, Göteborgs och Bohus läns aktiebolag för storfiske, föresatte sig att mcd egna fartyg både, fånga fisk och: salta den mbord. Det förra bolagets verksamhet hämmades i fjol af fiskrarnes obenägenhet att sälja sina varor... De insågo icke genast att det var mera uträkning att sälja sin fi k på fiskplatsen för 12—18 sk. lägre pris pr åla (10 fiskar) än att segla bem till kusten n d den, ehuru de väl :veta att dessa hemseglingar vanligen draga två tredjedelar af hela !isketiden och ofta medföra förlust af en stor del af fångsten, som blir allt för my. ket skämd att på något sätt kunna beredas för handeln: Under sommarens lopp lärde sig fiskrarne dock att inse sin fördel, så att bolagets fartyg på sin sista resa fingo köpa full last. Bolagets fisk torrsaltas, oc hufvud och ryggben frånskiljas, så att dc aldrig finnas qvar. Genom detta beredni: cssätt och en torkning, som i det närmaste utdrifver alla vattenpartiklar, åtgår det mins: 75 fiskar till ett skeppund klippfisk; genorr det af enskildta salteriidkare begagnade sättet åtgå deremot endast 50 fiskar. Fö: konsumenten vill detta säga, att när han Jöper af Göte: borgs aktiebolag ett skeppund kabeljo eller långor, så får han 50 procent mera fisk än om han köper af någon ann:.n. Detta förklarar hvarföre bolaget måste ::ålla sin vara i högre pris än den enskilde salteriidkaren, som ger mindre vara, men mera ben och vatten på ett skeppund fisk, och som :iertill ofta ger en -före saltningen skämd ve::, — Bolaget garanterar att dess vara i tv:rtrum håller sig lika god i smaken ett år och! deröfver, (Som bekant är, bibehåller sig vanlig kabeljo sällan öfver Mars månad.) Allt hvad här är sagdt till fö: nån för Göter borgs aktiebolag för storsjöfiske (försäljare i parti: grossbandlaren Chr, Ar :dson i Göteborg och grosshandlaren B. Pripp i Stock: bolm) gäller äfven om den var, som är saltad ombord af Göteborgs och Hohus läns aktiebolag för storfske och som blifvit prisbe-l. lönad (försäljare i parti: kapter C; E. Olson, l: adress Göteborg Kusten); di k känner re-li serenten ej om dess beredningss:tt lemnar lika !